Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 4. Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRUFVOR I UPPLAND, SÖDERMANLAND OCH ÖSTERGÖTLAND. 723
der ingen förut hade varit att leta. 1 År 1525 omtalas en ny rymning,
som borde öfvergifvas, emedan hon icke lönade arbetet: det vore bättre
att söka komma tillbaka till det gamla strecket.
I Salberget, liksom i öfriga silfvergrufvor, erhölls äfven bly.
UPPLAND.
Dannemoras rikliga tillgångar på jern voro under medeltiden icke
kände. I denna trakt hade man dock, i Films socken, upptäckt ett
silfverberg, som omtalas år 1481, men sedermera ej förekommer i
urkunderna. I början af k. Gustafs tid synes man hafva fått någon aning
om de metalliske skatter, som denne del af Sverige gömmer. En
borgare i Stralsund Joachim Piper hade, ovisst när, börjat bearbeta
Dannemora berg. Nyårsdagen 1532, då privilegier honom beviljades, hade han
redan på detta arbete gjort en ’svår bekostning’, så att han var ’mycket
kommen till akters’. De ’malmer’, som man här hoppades få, voro svafvel,
vitriol, spisseglas (spetsglans), jern, bly, tenn, koppar, silfver eller guld.
Konungens intresse för det nya verket uttalar sig i hans mera än en
gång uttalade otålighet öfver att icke erhålla underrättelser om
arbetets fortgång, malmernes art och använda metoder. Den bekante Gorius
Holst synes haft del i detta företag.
SÖDERMANLAND.
Under 1400-talet drefs bergsbruk i Näfveberget inom Tuna socken
(sedermera delad i Tuna och Tunabergs) utmed Bråviken, inom
Kolmårdens östra del. Det omtalas, så vidt jag känner, förste gången i
Vadstena klosters jordebok af år 1447, som upptager icke mindre än
22 lägenheter inom Tuna socken, af hvilka de allra flesta betalte sin
afrad med jern. Bland dessa lägenheter förekomma Hyttoäng, Gamla
hyttan, Hakahytta, Ingolfshytta. I en senare jordebok omtalas
Näfveqvarnshytta med afkastning af 100 jern. Härvarande bergslag omtalas
några gånger i början af 1500-talet. År 1533 beställdes här bysseklot.
Det torde dock icke hafva varit endast jern, som här bröts. År 1644
omtalas en här befintlig koppargrufva, som icke hafver varit brukad i
någon mans minne eller vetskap. Ännu finnas i trakten kringspridda
kopparslaggvarp. 2
ÖSTERGÖTLAND.
Hellestada eller Hærlestada berg brukades af ’bergsmännen i
bondebyn’ af samma namn, en kyrkoby liggande i den del af Bråbo härad, som
1 Det bref af fogden Kettil Pålsson, som omtalar detta (Kröningsvärd,
Diplomatarium Dalecarlicum del 1, nr 229) namngifver väl icke berget, men då brefvet är
skrifvet på Väsby, en kungsgård invid Sala, är det omöjligt att tänka på någon
annan grufva än Salbergets.
2 Enligt Carlberg, anf. arb. s. 176. Carlberg förvexlar detta berg med Tunaberg i
Dalarne (1420).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
