Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 4. Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
724 GRUFVOR I ÖSTERGÖTLAND OCH KALMAR LÄN.
nu räknas till Finspångs län. I detta malmberg funnos år 1377 två
grufvor. År 1381 såldes panträtten till detta berg för 1,200 mark
penningar. Huruvida panten omfattade endast den kronan
tillkommande afraden eller om kronan då egde del i berget eller möjligen
hela berget, må lemnas osagdt. Att bergmännen här saknade
sjelfständighet framgår deraf, att k. Erik år 1428 afslog deras begäran att komma
i åtnjutande af bergsrätt.
Längre in, vid Närikes gränser, låg Godegårds berg, hvilket
omtalas åren 1525 och 1533. När bergsbruket här börjades, kan jag icke
uppgifva. 1
Hr Svante Nilsson var intresserad för bergsbruk inom Björsäters
socken, i sydvest från Söderköping. OÖrten måste för honom hafva varit
väl bekant, ty gården Ekhult inom denna socken tillhörde en hans frände.
Hr Svante Nilsson ingick bolag med fyra borgare i Stockholm, en
borgare i Linköping och fem andra personer, af hvilka tre hade tyska
namn, för att bruka ett silfverberg i Magergölsskog; utgift och vinst
skulle vara gemensamma. Vid Grönehög, likaledes i Björsäters socken,
hade samma bolag ett kopparbergverk, som var mot afgift af hvar tolfte
bår malm, utarrenderadt till en borgare i Linköping och länsmannen i
socknen. Ånnu ses spår af kopparskärpningar vid Grönhögen.
Ej långt från denna trakt ligger Åtvidaberg, som år 1413 erhöll
samma privilegier, som bergsmännen å kopparberget i Dalarne hade fått
sig tillförsäkrade. Berget omtalas någre gånger under 1400-talet, t. ex.
år 1468, då privilegierna förnyades. Det finnes icke skäl att tillägga
detta bergverk under medeltiden någon större betydelse. Under början
af den nyare tiden synes det hafva legat nere.
Borgaren i Vestervik Kasper Koberg, antagligen en inflyttad tysk
man, erhöll år 1525 konglig fullmakt att arbeta och bruka, konungen
och riket till godo, det ’sæghersthena berg’ som här uti Östergötland
funnet är. Sägersten är det gamla namnet på magnetisk malm. Om
bergets läge och vidare öden har jag intet att meddela.
KALMAR LÄN.
Samme Koberg hade år 1525 fått den vidsträckta fullmakten att
fritt och obehindradt fara omkring i riket och leta efter allehanda
malmberg, hvar honom dertill någon läglighet synes. År 1530 erhöll
han ensam rätt att bruka jernberget vid Vestervik, som han hade tagit
upp. Detta uttryck synes antyda, att ifrågavarande grufva förut varit
1 Carlberg tilldelar detta bergverk hög ålder. Han antager, att Godegårdsberg är
det ’östra berg’, som omtalas i privilegiebrefvet af år 1340, men der säges
uttryckligen, att detta östra berg låg i Närike. Hans antagande att bergsbruket här år
1416 bevisas af en citerad anteckning af Örnhjelm, eger ingen giltighet, så länge
man ej kan bevisa, att den prest och den bergsfogde, som omtalas i denna
anteckning lefvat år 1416; de kunna hafva lefvat mycket senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
