Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 4. Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BERGSBRUKET. 731
ställdes ’med eld och hammare’ (1360). Man ’tillmakade’ vedstaplar,
den s. k. ’grufveden’ (1347) eller ’stafrum ved’ (1530); vedtränas längd
synes varit en gång för alla bestämd, hvadan derom intet säges i
urkunderna, men vedstapelns höjd och bredd var vid Kopparberget
bestämd till 21/2 aln, vid Salberget till 31/2 aln. Bergshuggaren skulle
i det förra berget arbeta från morgonen till middagen, sedan från
midafton till qvällen; middagsrasten kunde göras så lång, emedan
vedstapeln, en gång väl tänd, skötte sjelf sitt verk. Stenar lossnade genom
hettan eller slogos lösa och krossades med hammare. Det var enhvars
skyldighet att rensa efter sig (1360).
Stenen måste skaffas upp ur grufvan och likaså det nere i henne
förekommande, ofta hinderliga vattnet. För det ena som för det andra
använde man tunnor, som vindades upp med menniskokraft eller genom
hästvandring, enligt Olaus Magni äfven genom björnar, som man
tvingade att klifva inne i ett stort hjul. ’Tunnovinnor’ (vindspel för tunnor)
omtalas och en sådan är här afbildad fig. 340.
Sedan malmen kommit upp
på ’grufbacken’, skulle han
bearbetas, och voro metoderna olika
för olika metaller. Han
transporterades på bårar till hyttan.
Nu började smältarens
verksamhet. Malmen lades i härdar,
antingen i ’småhärdar’ eller i
’suluhärdar’, de förre rymde fem, de
senare nio bårar malm (1347).
Den i härden till skärsten 1
förvandlade malmen blef derefter
reducerad till metallisk form
genom ostningen’; ’rostveden’ mättes efter staplar af 3 alnars höjd,
längd och bredd (1499). Kopparen bragtes i handeln i form af ’stycken’.
Såsom deltagande i arbetet vid jerngrufvornå äro förut omtalade
förslagare, blåsare och smeder. Förslagaren kan jag icke förklara; man
skulle visserligen kunna tänka, att dermed menades en person, som
åstadkom malmens förslaggning, men detta förfaringssätt användes med
minste framgången just för jernmalmerna. Blåsning betecknar, enligt
Rinman, den smältning, hvarigenom tackjernet utbringas ur dess malmer
g å
C l7 fnnm jj.
j-AXx= —EI[I—
A
340. Vindspel för tunnor.
uti de höga ugnar, som under namn af masugnar äro allmänt brukliga.
En masugn i Närike omtalas år 1461. Huruvida den förbättring i
smältningsmetoden, som betecknas genom uppförande af de tid och
arbetskraft sparande masugnarne, går i vårt land längre tillbaka, kan jag ej
säga, men om masugnarne först under den senare delen af 1400-talet
Fig. 340. Efter teckning hos Olaus Magni.
1 Skärstenen och dennes rostning omtalas år 1548.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
