Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
746 YtMÅrr.
att örtuglandet hade ett visst mått. Hvilket detta var, förmår jag dock
ej uppgifva.
Jag har i det föregående tillräckligt vidlyftigt talat om attungen.
Jag tror mig hafva visat, att i attungen ingingo två faktorer: han skulle
vara och var ursprungligen en åttondedel af byn, men han hade
derjämte ett visst mått. De två faktorerna äro hvarandra mycket olika,
de voro ingalunda från början oförenliga, men under tidernas lopp
inträffade förändringar t. ex. genom nyodlingar, genom hvilka den
ursprungliga indelningen i åttondedelar rubbades, och då qvarstod,
oberoende af åttondedelarne, attungen såsom varande en jordandel af visst
mått. Att i attungen ingick ett verkligt mått framgår tydligt af
Östgötalagen samt af sådana uttryck som de förut citerade ’två attungar
med en alns afdrag’, ’två attungar och fyra alnar jord’, 71/4 attung en
tvärhand mindre (jfr s. 252).
Bolet var, såsom jag förut (s. 245) visat, detsamma som markabol:
det gaf i skatt en mark. Att äfven bolet varit bestämdt genom mått,
torde vi få taga som gifvet.
Äfven andra jordnamn, som icke i sig innebära någon antydan om
en måttbestämning, hafva egt en bestämd storlek. Det i östgötsk lag
och östgötska urkunder förekommande åkernamnet ’hump’ 1 betecknar
ett visst ytmått, ty i en handling af år 1354 begagnas ordet ’mål’ (af
måla d. v. s. mäta) som synonymt med hump, mål eller hump kallas
rent ut ett jordmått (mensura terre). Om humpens storlek kan jag icke
meddela någon upplysning, men det torde förtjena nämnas att, enligt
professor Bergfalk, det uppgifves i Medelpads jordebok af år 1542, att ett
mål är ett spannland och i hvart mål äro 32 stänger jord både i längden
och bredden, samt att hvar stång hade en längd af sju alnar. 2
Den som vill behandla 1500-talets mått, har tillgång till flere
upplysningar. Då vi icke kunna i hvart fall vara förvissade, huruvida de
då använda måtten voro desamma som under den föregående tiden,
anser jag det vara försigtigast att inskränka mig till denna
fragmentariska framställning.
Vi öfvergå nu till rymdmåtten och vända oss först till dem, som
användes för att angifva olika qvantiteter säd.
Jag har redan i det föregående (s. 246 f.) efter Joh. Steenstrup och
Paludan Müller framhållit, att man fordom i Danmark talade om en
mark säd samt att denna delades i åtta öre säd, 24 örtugar säd, 288
penningar säd, 3 att man den tiden icke hade mera än ett kubiskt sädes-
1 Ex. Duos agros dictos vulgariter hompæ (1344).
2 Om den svenska jordens beskattning s. 73.
3 I Danmark räknade man tolf penningar på örtugen. I Sverige räknade man än
sexton, än tolf, än åtta penningar på örtugen, hvadan den svenska marken
innehöll än 384, än 288, än 192 penningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
