Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RYMDMÅTT. 753
eller mindre. I den lybske rätten omtalas voder på 6 åm. Pipa och
foder förekomma i Visby stadslag, men voro lika litet som fatet något
bestämdt mått. 1
Lagena smör omtalas ej sällan t. ex. åren 1291, 1314, 1330, 1344.
År 1320 omtalas en lagenula — således en liten lagena — smör. Å
baksidan af ett skånskt bref af år 1330 (DS nr 2814), i hvilket
omtalas 40 lagene smör, finnes antecknadt, att brefvet gäller 40 tönner
smör’ och derunder finnes en smörtunna afbildad.
Lechele (lägel) vin omtalas äfven i Visby stadslag (II. 41), men
på ett sätt som gör det omöjligt att säga, huruvida ett mått menas
eller ett förvaringskärl. Ordet är tyskt och i Tyskland betecknar det
ett fat i allmänhet, hvadan det talas om stora och små läglar.
Låst (jfr. s. 750 och 764). Enligt Visby stadslag (III. 111. 16)
kallades 15 tunnor smör och likaså 15 tunnor öl en läst, i Östergötland
räknades år 1530 tolf tunnor smör på en läst. 2 Enligt staden Skanörs
lag gingo tio tynnær laga sill på en läst, likaså tolf tynnær torr. Antalet
tunnor varierade således efter måttkärlets storlek, varans beskaffenhet
och ortens sed.
Enligt Undervisning om rikets ränta 1530—1533 räknades i Finland
12 tunnor smör på en läst, i Småland räknades
smör: 1 läst = 12 tunnor.
1 tunna = 16 pund. 3
I Vestergötland räknades 18 pund smör på lästen. 4
Skål. I Gutalagen heter det, att vid festligt samqväm i förbindelse
med bröllop fingo ej användas dryckeskärl, i hvilka gick mera än en
half skål. Om måttets storlek kan jag icke gifva någon upplysning.
Jfr i öfrigt ofvan om skål som mått för torra varor.
Så. I en urkund af år 1329 omtalas en bryggkittel, som rymmer
aderton såar. 5 Huru stort mått dermed bör förstås, känner jag icke.
Tunnan förekommer i Sverige (liksom i den öfriga Norden) allra
först som mått för våta och feta varor. I k. Kristofers landslag
(köpmålabalken kap. 3) kallas smör, talg, honung och annat dylikt för
’tunnagods’. Detta lagställe saknas i k. Magni landslag i hvilken dock
omtalas svenska tunnor som mått för våta varor. I Stockholms
tunnbindareskrå (från början af 1500-talet) heter det § 23: ’ej heller skall
någon efter denne dag djerfvas sälja öl annat än med de tunnor, som
1 Pipor användes äfven för olja i norra Tyskland och förmodligen väl äfven i Sverige.
Tre oljepipor äro efter en teckning från medeltiden afbildade i Hansische
Geschichtsblätter för år 1879.
2 Falkman del I s2 311.
3 Undertvisning s.
4 Undervisning s. 3127. I Danzig räknades 19 lispund på smörtunnan, hvart
lispund på 16 markpund.
5 XVIII mensuras dictas saa capientem. DS 2699.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
