Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
766 TALMÅTT.
i kärlet, hvart kast öfverströs med en näfve salt, vid första kastet
räknar hon ett, vid det andra två o. s. v. intill tjugo, då valen är full.
Det är dock ingalunda endast vid saltningen, som man räknar efter
kast. Jag har sjelf sett, huru fiskaren vid hemkomsten med sin fångst,
redan vid första flyttningen, i synnerhet när en köpare infunnit sig,
räknar efter kast: han tager fyra strömmingar i hvar hand och således
på en gång två kast; som sillen är större, kan handen ej gerna af den
fatta mera än tvänne i gången.
Kastet kom småningom att beteckna fyrtalet äfven vid räkning af
andra föremål än fisk. Jag har redan omtalat, att osmundar räknades
efter kast. ÅÄfven talas om kast mynt, dock väl endast i sammanhang
med myntens uppräkning i mynthuset. 1
5. Femtalet, representeradt för ögat af handens fem fingrar, hör
visserligen till de elementära talen, men har dock icke kommit till
användning inom vår metrologiska terminologi. Det torde likväl få anses
sannolikt, att man redan tidigt, vid upptecknandet under en fortgående
räkning, ristade fyra upprätta streck och öfver dem ett tvärgående —
en afbildning, kan man säga, af handen, som genom tummens läggande
tvärt öfver de andre fingrarne ytterligare betecknas som ett
sammanslutet helt.
s. Åttan, fördubblingen af fyran, förekommer som fixeradt mått
endast inom vigtsystemet, som räknar åtta ören på marken, äfvensom,
partielt, i myntväsendet: i visse delar af Sverige räknades på örtugen
åtta, eventuelt sexton (2 x 8), penningar. Att emellertid åttan haft en
måttbestämmande betydelse äfven utom dessa två områden, framgår af
åttatalets flitiga användande vid utskrifning af krigsfolk: sju man skulle
ställa den åttonde, och äfven annars i sammanhang med krigsväsendet.
9. Nian hör visserligen till de heliga talen, det förekommer ofta
i de mytiska berättelserna, (t. ex. i den om de nio verldarna), men
spelade för det dagliga lifvet ingen rol.
10. Af vida större betydelse är tiotalet. Det betecknades i det
fornnordiska språket som en helhet genom ett särskildt ord, som
förekommer under formerna tegr, tigr, togr, tugr och tögr. Man räknade
derjämte fordom vida mera efter tiotal än nu, man sade t. ex. sex
tiotal af hundraden i stället för sextusen.
I tvänne fall har tiotalet fått karaktären af fixeradt mått. Hudar,
simplare skinn och det af skinn beredda pergamentet räknades efter
dekir eller dikker; namnet är uppenbarligen en förvrängning af det
latinska ordet decuria.
Vid räkning af fiskar, hörande till torskslägtet, användes äfven
tiotalet under namnet varde eller vorde. Detta ord betecknar ursprung-
1 Jfr t. ex. svenska riksrådets bref af år 1480 till myntmästaren Cornelius
Jakobsson rörande myntningen i Vesterås, samt k. Hans bref af år 1564 till
myntmästaren i Malmö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
