Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
768 TALMÅTT.
met från norra Tyskland och torde väl ytterst beteckna ett steg eller
en afsats — ett nytt intyg om den stora betydelse man tillerkände
tjugotalet. 1
24. Detta tal borde såsom en fördubbling af tolf hafva varit af
betydenhet. Tjugofyra örtugar gingo på en mark.
Äfven detta tal utgjorde en enhet för räkning af fisk. Med ordet
spit förstod man dels hvad vi på nutidens språk kalla en speta eller
mindre käpp, dels ett antal af på en sådan speta uppträdde fiskar.
Äfven i detta fall hade antalet blifvit bestämdt, till 24; sådant var det
åtminstone under 1600-talet på Gotland. 2 Den fisk, som på detta sätt
mättes, kallades helt enkelt spitfisk; Dyrlund antager, att dermed icke
kan förstås annat än torsk.
30. Huruvida detta tal i Sverige haft någon särskild betydelse,
kan jag icke upplysa. På Seland fanns ett talmått vedde = 30 stycken
hornfiskar.
40. En ofta återkommande bötesats för gröfre förbrytelser var
fyratio mark.
Finare skinn och pelsverk räknades efter fyratiotalet, som i detta
fall kallades timmer (på latin timbria).
so. Åttatio sillar (= tjugo kast) kallades en val; i en handling
rörande Öland af år 1346, som dock icke förekommer annat än i en
ungefär hundra år senare handskrift, förekommer skrifsättet wall, k.
Magnus talar i sina privilegier för Kopparberget af år 1347 om tre vælir
sill, i hamnskråt af år 1450 skrifves waal. Ordet betyder i första hand
en käpp. Utvecklingen blef här densamma som i tvänne redan anförda
fall: ordet kom, för det andra, att betyda 80 på en käpp uppträdda
sillar eller strömmingar, slutligen i allmänhet 80 sådana fiskar. Ördet
och dess trefaldiga användning äro nordiska, men man synes någon
gång i norra Tyskland hafva, under nordiskt inflytande, räknat sillen
efter val. 3
100, 120. Det nordiska och väl i allmänhet det germanska
hundradet var från början det sedermera så kallade storhundradet eller 120:;
tolftalet visar sig här hafva större betydelse än tiotalet. I Ulfilas’
bibelöfversättning betecknas hundra — 100 med taihun-taihund, d. v. s. tio
tiotal. Det var bekantskapen med den kristna verlden och hennes
förhållanden som till Norden införde detta mindre hundrade.
Osmundshundradet (jfr s. 765) var ett storhundare, likaså helt visst de hundra-
1 Detta uttryck såsom talord synes hafva haft en stor utbredning och en
aktningsvärd ålder inom den germanska verlden. En Flamländare, som vid midten
af 1500-talet besökte Konstantinopel, kom der i beröring med en person från
Krim, hvars språk synes till dess hufvudbeståndsdelar hafva varit gotiskt. I
de ordlistor, som Flamländaren upptecknade och sedermera publicerade,
förekommer äfven stega.
2 Arent Berntsen, Danmarckis og Norgis fructbare Herlighed ss. 552 och 606.
3 I danska urkunder förekommer val äfven under formen ol. I Danmark
räknades äfven aborrar, till och med ägg valvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
