Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 5. Mått och vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
/ TALMÅTT. 769
den af vadmals-alnar, som ofta i Sverige användes vid betalningar.
Äfven ett hundrade af något sädesmått har i det föregående blifvit
omtaladt. I isländska skrifter omtalas ett silfverhundrade, med hvars
betydelse jag har sysselsatt mig i min bok Svenska folket under hedna
tiden.
Hr Falkman har funnit en anteckning, att man år 1549 med en
klofve spitfisk förstod 120 stycken. Jag har icke varit i tillfälle att
pröfva giltigheten af denna uppgift, ej heller vet jag, huruvida ordet
klofve såsom betecknande ett mått, var i alla fall, i alle orter och
under alla tider detsamma. Äfven näfver räknades stundom efter
klofvar. I Helga lekama gillets i Stockholm räkenskaper för år 1510
förekommer en post å fyra klofvar näfver, inköpta för en half mark,
således 12 örtugar. I räkenskaperna för det följande året finnes en post
å 2000 näfver, inköpta för 20 örtugar. Då priset å näfver, som den
tiden måste hafva förekommit i stor ymnighet och som icke behöfde
transporteras långa vägar, helt visst icke var underkastadt några
betydliga vexlingar under en kortare tid, torde vi vara berättigade att från
de två nyss anförda prisen sluta oss till det mått, som representeras af
en klofve näfver, och detta blir då tydligen 300.
1000. Annars räknades näfver vanligen efter tusental liksom tegel.
Dessutom användes ordet byrdi, börda, bunki, packe, för att beteckna
ett visst mått näfver. Ursprungligen har väl med ordet börda menats
ett så stort qvantum, som kunde räknas som en normal mansbörda,
men det är mycket möjligt att ett talbegrepp småningom blifvit
inskjutet i ordet. Börda var äfven ett vedmått.
Det finnes för öfrigt en hel mängd ord, som beteckna ett mått,
men icke kunna reduceras till något tal och antagligen aldrig haft
något talvärde: de hafva varit bestämda efter ögonmått och ortens sed.
Sådana ord äro t. ex. bundin, kärfve (Uppland), fiti, knippa af hampa
eller fisk, fång (fang) eller gillt fång, dys, stakker eller skyler hö,
löf eller säd, kärfvar af takrör — 24 sådana kärfvar lära hafva räknats
på en trafve —, lass hö, pramfarmar ved (år 1311). Det är dock möjligt,
att ett och annat af dessa ord betecknat ett mått, som kunnat uttryckas
med siffror; vi hafva sett, huru våre förfäder kunde i de skenbart i
sådant hänseende mest färglösa ord inlägga ett talbegrepp. Då, såsom
i det föregående visats, grufveden hade sina bestämda mått, är det
möjligt, att pråmfarmen ved äfven varit bestämd till höjd, längd och
bredd.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
