Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJETTE KAPITLET.
Myntväsendet.
Innehåll: Värdörar. — Metaller. — Myntning införes och penningeräkning. —
Björkömynten. — Sven tjufveskägg, Olof skötkonung och deras efterföljare. — Lång
och liflig myntning i Lund. — Återupptagandet af myntningen i Sverige. —
Brakteattiden. — Tvåsidiga mynt återinföras. — Borgarekrigsmynten. — Birgers,
Magnus Erikssons och Albrekts mynt. — Unionstidens myntning. — Klippingen.
— Nyheter införas i början af 1500-talet. — Gotlands mynt. — Främmanåde mynt,
som brukats i Sverige. — Mynträtt, mynthus, myntningssätt.
n rån den byteshandel, som utmärker
samhällen af lägre kulturutveckling, voro
minnen bevarade under hela medeltiden.
Tillgången på myntade penningar var
alltid knapp, och man var derföre ofta
nödsakad, såväl när det gällde köp man
och man emellan, som när man skulle
erlägga de utskylder staten kräfde, att
lemna varor i stället för penningar.
Behofvet häraf var så allmänt kändt, att
betalningen med varor omtalas i lagarne.
Till och med i den lag, som vid midten
af 1300-talet utfärdades för de svenske städerne, inom
hvilke vi ju hade rätt att vänta den förnämste rollen vid
varuomsättningen vara anvisad åt penningen, heter det
(jordabalken kap. 5): »detta äro de värdören (værdörar),
man skall återlösa sin gård eller tomt med: guld, silfver,
reda penningar, korn, nöt, fläsk, smör, själ(tran), vadmal,
lärft, oskuret kläde och allahanda värdören, efter som det
värdt är och går för, och fyra gode män mäta (värdera),
två å hvarderas vägnar». I tidigare lagar äro värdörena
icke så många. I Södermannalagen (ärfdabalken kap. 2)
heter det: »detta äro de värdören, som man skall bjuda
Om initialen jfr s. 176.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
