Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DR. MARGARETA SLOG EJ MYNT. 837
håret ansett vara ett qvinligt hufvud, å den andra ett O af en form,
som förekom under medeltiden, högt och smalt. I detta mynt, som
onekligen är prägladt med graverade stämplar, måste jag se en
förfalskning, en af de många, som kommo till stånd under 1600- och
1700-talen, i syfte att rikta myntsamlingarna med sällsyntheter.
Det finnes ingen anledning att antaga, att dr. Margareta präglat
mynt i eget namn. I Danmark hade, såsom jag redan omnämnt, all
myntning upphört mot slutet af 1300-talet, och hon upptogs ej åter
förr än under Eriks af Pommern tid. I Norge valdes Erik till konung
ungefär samtidigt med Margaretas korande till regentinna. I Sverige
valdes han till konung först år 1396, och tillfälle fanns således
visserligen för dr. Margareta att, om hon hade funnit det lämpligt, prägla
K. Albrekts brakteater.
mynt i eget namn. Det finnes emellertid icke i tidens handlingar, ej
heller i myntfynden minsta antydan om att hon någonsin begagnat sig
af detta tillfälle. Hennes obenägenhet att göra det kan helt enkelt
hafva berott på det egendomliga i hennes ställning att, ehuru qvinna,
vara regent. Enligt urkundernas vittnesbörd var förhållandet mellan
mynt- och silfvermarkerna under åren 1389—1396 detsamma som under
den senare delen af k. Albrekts regering d. v. s. förhållandet 1:6 var
det normala, men jämte detta förekom äfven förhållandet 1 :7.
Sedan man hade upphört i Danmark att prägla eget mynt,
öfversvämmades landet af främmande, i synnerhet af de s. k. stæderpænninghe,
hansestädernes penningar, bland hvilke de i Lybeck och Hamburg
Fig. 654 -— 665. Efter original i k. Myntkabinettet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
