Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MYNTMÄSTARENS BITRÄDENXN. 921
mästar Didrik i Stockholm1, hvilken afled år 1526 eller 1527, var gift
med k. Gustafs kusin Brita, dotter af hr Kristiern Johansson (Vasa) och
hans maka, som var dotter af Upplandslagmannen hr Knut Eskilsson
(Baner).
I myntningskontrakten (myntordningarna) omtalas myntmästarens
svenner eller tjenare, dock utan minsta upplysning om deras antal och
olika uppgifter. Först i de anteckningar, som för biskop Brasks
räkning gjordes rörande myntväsendet, förekommer en lista af följande
lydelse:
Thill mynthamestara embithe
Primo mynthemester
Item skroodmesther
rundher
qwetzser
glöyer
gloyeriwnghen
preyers
barberer.
Som hemulsman för denna lista uppgifves ’hr Lucas’, förmodligen
någon myntmästare. Listans flesta benämningar äro tyska, och det är
möjligt att vi här hafva ett meddelande om hvilken personal en från
Tyskland inkommen myntmästare ansåg nödig. således icke ett
vittnesbörd om hvad man i Sverige hade. Fanns en så stor personal i början
af 1500-talet, är det icke derföre säkert, att man var i detta afseende
lika väl försedd under den föregående tiden.
Af de uppgifne titlarne äro ett par ganska otydlige. Myntmästaren
var, såsom ock hans plats på listan angifver, den inför regeringen
ansvarige ledaren af det hela, af hvilken väl ock kräfdes de kemiska
kunskaper, som erfordrades för att pröfva det silfver, som inlemnades
på myntet, samt för att det till myntning afsedda silfret skulle hafva
den i kontraktet föreskrifna finheten. Det silfver, som kom från de
svenska bergverken, var visserligen, innan det såldes till myntet, pröfvadt
af bergsfogden och teckenmästaren, hvilken senare på det silfver han
godkänt, satte kronans märke vid sidan af bergsmannens, men äfven
från andra håll inlemnades silfver på myntet, främmande mynt, skedar
och annat arbetadt silfver, hvars godhet behöfde kontrolleras. Om
de kemiska insigter, som kräfdes af myntmästaren, lemnas ett direkt
intyg af en förordning från år 1489, att i fall tvist rörande silfvers
godhet uppstått mellan bergsmannen och teckenmästaren, dom dem
emellan skulle fällas af myntmästaren i Vesterås, verkmästaren inom
guldsmedsembetet i Vesterås och en annan guldsmed.
1 Det är sannolikt samme man, som år 1508 var myntmästare i Vesterås då hans
sven Jöran hade gjort sig saker till högförräderi (handling i Sturearkivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
