Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJUNDE KAPITLET.
Ekonomiska förhållanden.
innehåll: De ekonomiska förhållandena svåra och invecklade. — För liten myntning. —
För få mynthus. — Andra värdören. — Store delar af landet öfversvämmade af
främmande mynt. — Utom de lokala olikheterna ojämnheter i myntens godhet, myntets
försämring. — Nödig finhet i bestämning och uppfattning af myntens godhet fanns ej.
— Följderna af den fortgående myntförsämringen. — Räknad mark och myntad mark.
— Penningemarkens förhållande till silfvermark m. m. — De främmande myntens art
och kurs. — Pris och löner. — Myntets köpkraft.
Ingen kapitalbildning, man lefde mest ur hand i mun. — Sättet att föra
räkenskaperne. — Samfärdselns svårigheter. — Penningeförsändningar. — Vexlar. —
Utkräfvande af fordringar. — Landbruket. — Handverket. — Köpmännen. — Kyrkans
lära om Kkapitalbildning och ränta.
De nya ansatserna vid medeltidens utgång.
n dom öfver vår medeltids förhållanden,
som är billig, förutsätter en grundlig
inblick i skiljaktigheterna mellan dem och
de som nu äro rådande, en skiljaktighet,
som i vissa afseenden är till ytterlighet
stor. Särskildt gäller detta något af så
genomgripande inflytande på samhälls-
/ väsendet i dess helhet, som de ekonomiska
/E förhållandena.
Det förra kapitlet har utförligt
redogjort för de mynt, som slogos inom Sverige
eller der voro gängse. Till kompletterande
af denna min framställning vill jag här ytterligare framhålla de
allmänna dragen af vår medeltids myntväsende, för att i ett sammanhang
uppvisa, huru de måste verka på förhållandena i allmänhet. Man hade
ieke tillräcklig tillgång på den ende myntmetallen, som i Sverige synes
hafva blifvit använd, silfret, och i direkt följd deraf var det omlöpande
myntet för ringa i antal. Mynthusen voro för få och lågo så, att inom
store delar af riket var svenskt mynt allenast sällan sedt. Det främ-
Om initialen jfr s. 231.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
