Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
940 LÖDIG MARK.
combusti et ipsius civitatis signo signati et de pondere civitatis
eiusdem’. Var väl detta silfver, som kallades purum eller skiært,
verkligen kemiskt rent? Ifall man den tiden gjorde anspråk på en sådan
egenskap hos det, torde vi vara nödsakade att sätta ned våra anspråk, ty
man hade icke nog af kemiskt vetande för att åstadkomma ett sådant
silfver. Men man torde redan under medeltiden hafva menat ’rent
silfver med en viss modifikation’; man hade för silfret, liksom för andra
varor, ett visst, något sväfvande normalmått. De, som tidigare
sysselsatt sig med studiet af medeltidens mynt- och handelsförhållanden,
antaga, att marken s. k. rent silfver aldrig varit 16-lödig För öfrigt
kunde man i ett rike eller i en stad fastställa, huru fint silfver man
ville hafva i de s. k. mark rent silfver. I följd deraf uppkommo sådana
uttryck som: marca bremensis ponderis et argenti, marca bremensis
argenti et mindensis ponderis.
I stället för uttrycket ’mark rent, purt eller skärt silfver’
förekommer under en något senare tid i svenska urkunder ’mark lødhuga’.1
Ordet står tydligen i sammanhang med ordet lod, = 1/16 mark. Holmboe
antager, att en lödig mark, hvilket uttryck i Norge blef vanligt från
slutet af 1300-talet, betecknar ’en vägd mark kölnsk vigt i motsats dels
till en tald mark, dels till norsk vigt’. Den första i Sverige affattade
urkund af noga bestämbar ålder, i hvilken uttrycket lödig mark
förekommer, tillhör år 1341.2 Att lödig mark fullkomligt motsvarar
uttrycket ’mark rent silfver’ framgår otvetydigt af det sätt på hvilket
ordet användes; att ordet icke betecknar specielt en kölnsk mark torde
tillräckligt tydligt framgàå af sådana uttryck som 34,000 lödiga mark
silfver i kölnsk vigt’ (1341), 134,000 lödiga mark purt silfver i kölnsk
vigt’ (1343). Vore den lödiga marken intet annat än ’en vägd mark
kölnsk vigt’, skulle tydligen i detta och i andra fall tillägget vara
fullkomligt meningslöst.
Ordet lödig är lånadt från tyskan, der det förekommer tidigare än
i Norden. Tyske lexikografer pläga öfversätta det med fullvigtig, alltså
fullödig, det som har det nödiga antalet lod. Mig synes denna
öfversättning oriktig: låt vara att ordet innebär en förkortning, att det skall
tolkas som fullödig, men det torde vara riktigare att öfversätta detta med:
’den som har nödigt antal lod af rätt ämne’. Den betydelsen har ordet
i de tyska dialekterna3 och det är den enda betydelse, som kan förenas
med det factum, att ordet lagdt framför mark ersätter det latinska
purum.
1I en öfversättning af ett bref af år 1346 heter det 400 lödiga mark i lödigt
silfver’.
2 Pro xxii marchis lødhoga. DS nr 3556. — I öfversättningar af latinska
originaldokument förekommer ordet lödig tidigare, men öfversättningen är icke
gifvet af samma ålder som originalet.
3 Jfr Grimms Wäörterbuch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
