Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
946 DET UTLÄNDSKA MYNTETS FÖRHÅLLANDE TILL DET SVENSKA
500 mark 6 1/2 öre penningar i svenskt mynt, hvilket för sterlingen ger
ett värde af i det närmaste 6 små svenske penningar. Enligt en
uppgift af år 1333 (DS nr 2982) voro 4 solidi grossorum turonensium d. v. s.
48 turnoser =— 4 1/2 mark svenske penningar, enligt en uppgift af år
1339 (DS nr 3453) räknades en solidus turnoser — 10 öre små svenske
penninger, hvilket betyder turnosen = 20 små svenske penningar. Såsom
s. 902 uppgifves, vexlade turnosens godhet något, under det sterlingen
höll sig nästan alltid lika god, i följd hvaraf turnosens värde i
förhållande till sterlingens måste variera: i Skåne räknades år 1303 en solidus
grossorum turonensium = 4 solidi sterlingorum, i Småland räknades år
1338 en solidus af de förre lika god som tre solidi af de senare. Efter denna
senare beräkning skulle sterlingen blifva inemot 7 små svenske penningar.
Som den svenska penningemarkens värde i förhållande till silfvermarken
var i ständig vexling, så måste vid olika tider sterlingens och turnosens
värde angifvas med något olika antal af små svenske penningar.
Är 1333 (DS nr 2982) sägas 127 guldfloriner vara =— 199 mark
svenske penningar, hvilket gör florinen till något mindre än 1,5 mark
svenske penningar (1,4 52).
Den engelske nobeln spelade hos oss en vida större roll än florinen.
Om den förres värde under förra hälften af 1400-talet finnas i den s. k.
Åbo svartbok 1 följande uppgifter, hvilka för öfrigt äro ganska
betecknande för den brist på noggrannhet, med hvilken under medeltiden
värden uppgåfvos.
1424. 1 lödig mark=—8 mark penningar. lnobel=4 mark penningar.
1431. 1 » —9 mark åboske pgr. 1 » =441/8 mark penningar.
1433. 1 » =4 mark penningar i Åbo-mynt.
1437. 1 » =—41/2 mark svenske penningar.
1439. 1 » == 41/4 » 2
1441. 1 » = 4 1/2 »
1448. 1 » =41/2 »
1450. 1 » = 10 » 1 » =—41/2 mark åboske penningar.
Åren 1431 och 1450 uppgifves nobeln hafva ett värde af 41/2 mark
penningar, men det förra året är en mark penningar = 1/9 lödig mark
och 1450 =
1/10-Rörande gyllenmyntets värde lemna nedanstående anteckningar någon
upplysning.
1490. 1 lödig mark =— 10 mark penningar.
1491. 1 rensk gyllen = 2 mark penningar.
1492. 1 » = 91/2 » 1 » =2 »
1 » = 10 »
1493. 1 » = 11 »
1495. 1 » =2 »
1497. 1 » = 10 »
1498. 1 » —= 2 »
1 Jfr Hausens upplaga.
2 ’200 mark svenske i revalske skillingar så godt mynt att 4 mark 2 öre göra
fullt för en fullvigtig engelsk nobel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
