Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
962 PRIS FÖR ÖL OCH VIN.
och i början af år 1506 var priset ännu lägre, ty 5 tunnor öl kostade
jämte bröd 5 mark. År 1507 kostade 1/2 läst öl 41/2 matk, hvilket
sätter priset för tunnan till 3/4 mark (?). Enligt det nyss nämnda gillets
räkenskaper kostade en tunna öl år 1515 och 1516 7 öre, år 1517 G6 öre,
år 1519 1 mark, år 1521 11/2 mark. Enligt en annan källa kostade i
Stockholm tunnan år 1528 3 mark.
Att det främmande ölet var dyrare än det svenska var naturligt,
då i dess pris måste ingå ersättning för frakten; det torde ock hafva
varit bättre än det svenska. Om prisförhållandena torde vi kunna finna
en antydan i den afgift, som var för ölhandeln vid Salberget faststäld
åren 1530 och 1535. Förhållandet mellan svenskt öl, tyskt öl och mjöd
(äfvensom kirsedrank) var — 1:2:4. Under det förhållandet var
detsamma, var afgiftens belopp det senare året dubbelt så högt som det
förra (för tunna svenskt öl 1 öre mot förut ett halft). En tunna mjöd
kostade år 1366 5 mark, år 1501 41/2 mark, priset hade således sjunkit
betydligt (under förutsättning att 1366 års pris var något mer än normalt),
då penningemarkens värde år 1501 var så mycket lägre än på k.
Albrekts tid.
Vin förekom äfven under vår medeltid, ehuru det naturligtvis icke
spelade så stor roll som ölet. Vinet måste införas och dracks endast
af de mera bemedlade. Den närmaste vinorten var provinsen Preussen,
hvars vin, i synnerhet från trakten af Thorn, ofta förekommer i
danzigske urkunder. Desse omtala äfven viner från Rhendalen, från Loires
dal, från Poitou, från Spanien, äfven från Ungern och Grekland. 1 Till
lagmannen hr Birger Perssons begrafning inköptes, enligt en
redovisning från år 1328 (DS nr 2660) ett fat (lagena) hvitt vin för 4 mark
penningar, ett fat rödt vin ’de Ruzella’ d. v. s. från la Rochelle, på
Frankrikes vestkust, för 12 mark samt ett fat Rhenvin för 8 mark. Det
billiga hvita vinet var måhända från Preussen. Ett stop vin kostade
åren 1510 och 1511 10 örtugar (31/3 öre), en kanna vin kostade åren
1511—1513 8 örtugar.2 En tunna vin, hvarmed erkebiskopen skulle
fägnas vid ett besök i Stockholm år 1521, betalades med 111/2 mark.
Till inhemska naturalster, som voro af största betydelse icke
allenast för landet, utan äfven för utförseln, höra kopparn och jernet.
Vi vända oss först till jernet.
Enligt förordningen af år 1340 för Vestra berget i Närike skulle
hvar osmund kosta 1 penning, och skulle 24 osmundar gå på ett pund.
Öm vi anse att ett hundrade jern var ett storhundrade, skulle detta
således kosta 120 penningar eller 5 öre. Om 5 hundraden räknades på
fatet, skulle detta kosta 31/8 mark, med 12 fat på lästen, skulle lästen
kosta 371/2 mark. I de Barnekowska räkenskaperne är priset för ett fat
1 Jfr Hirsch, redan anförda arbete s. 262. I Preussen blefvo flere vingårdar
grundligt förstörde genom en stark frost år 1437.
2 År 1512 kostade en kanna mjöd 1 öre och en kanna mumma endast 2 örtugar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
