Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 7. Ekonomiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PRISET FÖR JERN. 963
upptaget till 6 mark, hvilket antagligen är dyrtidspris. År 1389 kostade
ett fat jern 3 mark, hvilket ganska väl stämmer öfverens med det pris,
som gällde år 1340. År 1450 bestämde k. Karl priset för ett hundrade
jern Gn 4 öre, hvilket ger värdeskalan 1 osmund æ= 8/10 penning, 1
hundrade =— 4 öre, 1 fat = 21/2 mark, en läst — 30 mark. Det är å andra
sidan möjligt, att man vid midten af 1400-talet hade lagt bort det
gammalmodiga räknesättet efter 120; men i det anförda fallet synes värdet, i
händelse hundradet var ett vanligt hundratal, icke rätt passa in på de olika
enheterna för jernet: om osmunden fortfarande var — l penning, skulle
100 stycken jern vara — 4 öre 4 penningar, ett fat — 2 mark 4 öre 2
örtug 4 penningar, en läst — 31 mark 2 öre, men detta stämmer ej fullt
med förordningens föreskrift att hundradet skulle vara — 4 öre jämnt.
Måhända inverkade för öfrigt det olika värdet hos de den tiden i
omlopp varande mynten. År 1488 kostade en läst jern i Arboga 34
mark. År 1509 var priset 32 mark örtugar, hvilket ej illa
öfverensstämmer med priset af år 1450, men år 1506 eller 1507 uppg gifves priset
för lästen till endast 20 mark, hvilket nedsätter fatets pris till 12/3 mark
och hundradets till 22/3 örtug; 1 fat jern kostade år 1517 i Stockholm
3 mark; år 1522 uppgifves som värde för en läst jern 25 mark
klippingar. I 1523 års taxa värderas hundradet, liksom år 1450, till 4 öre 1,
hvilket vi således tvifvelsutan få anse vara ett normalpris, så mycket
mera, som samma värde finnes antecknadt från år 1528. Från samma
tid finnas dock äfven andra uppgifter. I en skrifvelse af den 10 augusti
1526 rörande en gärd, som skulle erläggas af skattebönderne, sättes
värdet af ett hundrade jern i Vestergötland och Småland till 1 mark
danska, i Uppland, Södermanland, Närike och Östergötland till 6 öre,
hvilket är samma belopp. Med 6 öre för hundradet kostade fatet 3 3/4
mark, lästen 45 mark. Deremot i en persedelsvärdering med afsecnde
på russtjensten af samma år är priset för ett hundrade jern satt till
endast 3 öre, men värdesatserne i denna värdering synas icke vara de
verkligen gällande, hvadan vi torde vara berättigade att lemna detta
ytterst låga pris å sidan 2. Äfven från år 1528 finnes en uppgift, som
afviker från den nyss meddelade, ur riksregistraturet hemtade ’l hundrade
= 4 öre’: i Hogenskild Bjelkes afskriftsamling i Uppsala bibliotek
uppgifves i stället 11 fat jern = 6 mark’, hvilket skulle gifva för hundradet
ett värde af mera än en mark, hvilket är orimligt. Sannolikt föreligger
här ett skriffel — sådana pläga ej saknas i hr Hogenskilds afskrifter.
Faten, som voro afsedda för jernet, måste göras starka, för att icke
bräckas genom det tyngande innehållet. Den vanliga vigten af sjelfva
fatet var, enligt ett k. Gustafs bref af år 1526, 2 lispund, men det hände
1 I registraturet har först varit skrifvet 6 öre’, men denna bestämmelse är struken
och ersatt med 1/2 mark’.
2 Läst korn och läst råg beräknas här till samma pris, som är 16 mark, men i
föreskriften om gärden sättes priset vida högre och göres för öfrigt, såsom sed
var, skilnad i priset mellan råg och korn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
