Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 8. Samfärdsel och resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDENS VÄGAR. 995
hade skyldighet att förse sig sjelf med väg. 1 När allmänningarne
skulle dragas in under odling, tillkom det hela häradet att ’bro vårda
och väg rödja’.2 Att anlägga och underhålla kyrko-, tings- och
landsvägar (detta ord hade den tiden en vidsträcktare betydelse än nu)
tillhörde mindre och större bygder. Lagarne tala väl hufvudsakligen om
underhåll af broarna, men detta var också, såsom vi strax skola se,
det vigtigaste af vägunderhållet. Som vägarne voro till gagn för alle,
säga lagarne, att ’alle ega broar bygga och vägar rödja’.
Södermannalagen (kyrkobalken kap. 2) säger, att prest och kyrkas landbo hafva
samma skyldighet som andre bönder att broar bygga och vägar rödja.
När en väg framgick genom någons egor, förlorade denne något i
jord, och billigheten kräfde, att jordegaren i detta fall fick någon
ersättning. Detta kunde ske på det sätt, att vägen lades utom bymålet
d. v. s. undantogs, då jorden skulle skiftas, eller att en direkt
ersättning gafs, för hvilken ett särskildt namn förekommer i lagarne: gøzl eller
göþning. När allmän väg går genom ett gärde, heter det i k. Magnus
Erikssons landslag (bygningabalken kap. 6), och åker ligger sidolångs
med vägen fram, då skall vägen vara tio alnar bred, tre fjät vid hvar
sida af den allmänne vägen ligga utom bymålet. Södermannalagen
(bygningabalken kap. 10) lemnar mycket detaljerade föreskrifter: ligger
väg genom åker, skall han vara så bred, att två vagnar kunna mötas
å honom, der skall rengödsel (ersättning af ren) följa, tre fot och en
tvärfot å hvar sida. Ligger ren genom åkrar, som man rider på, då
skall hon vara så bred, att två kunna mötas på henne, dermed skall
gödsel följa, två fot och en tvärfot. Kan gång-ren i åker ligga, då
skall gödsel följa, en fot och en tvärfot’.
Försummelsen att underhålla broar, hvilken kunde föranleda
olyckshändelser, framkallade straff. Det allmännas intresse af underhållne
vägar uttalar sig t. ex. i Helsingelagens stadgande, att konungen var
målsegare, när en väg ej var underhållen, så vida icke någon i följd
deraf tagit skade, ty i detta fall var den skadade målsegare
(viþerbobalken kap. 18). Det uttalade sig äfven i den kontroll, som hölls öfver
vägarnes, framför allt broarnas underhåll. Enligt den s. k. äldre
Vestmannalagen skulle brosyner hållas vid Botolfsmessotid d. v. s. den 17
juni (bygningabalken kap. 38). Enligt Södermannalagen (samme balk
kap. 24) skulle länsmannen hålla konungssyn öfver broar, vägsyn och
vägrödjningssyn 14 nätter före och 14 nätter efter Mikaelsmessan (den
29 september) och i maj månad om sommaren. K. Magnus Erikssons
landslag (samme balk kap. 4) föreskrifver, att två brosyner skulle hållas
om året, en vid Valborgsmessan (den 1 maj), den andra vid Mikaels-
1 Östgötalagen, bygdabalken kap. 3: den som bor på en hump ’gæri sik farvægh
af siälf sins’.
2 Jfr Östgötalagen, bygdabalken kap. 5, k. Magnus Erikssons landslag,
bygningabalken kap. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
