Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAVAL. 9
infunno sig till valet dels månge från den kringliggande trakten såsom
åskådare, dels stormän i myckenhet, riksråden m. fl. 1
Vid valtillfället, som naturligtvis var föregånget af enskilda
öfverläggningar, uppträdde först Upplandslagmannen och afgaf å egna och
följeslagars vägnar sin röst: de andra följde i en viss föreskrifven
ordning. Enkel pluralitet — ifall någonsin meningsskiljaktighet
förekom — var afgörande.
Det hörde till ceremonielet, att den nyvalde steg eller lyftes på
en sten, 2 som låg å valplatsen, enligt Olaus Magni, omgifven af tolf
mindre stenar lagda i ring. På stället lades sedan stenar, som omtalade
hvar särskild valakt. 3
Ju mer det aristokratiska elementet vann öfverhanden, desto mera
förlorade valakten å Mora äng all verklig betydelse. Valet gjordes af
de store, och de män, som af gammal vana sammankallades kring
Morastenen, hade ej högre uppgift än att för bevarande af formen gifva sitt
bifall tillkänna. Ett exempel må vara nog. Då, efter k. Kristofers
död, hr Karl Knutsson uppträdde som pretendent till tronen och man
i Sverige ville återställa ett svenskt konungadöme, valdes han icke på
Mora äng, utan i den hel. Gertruds gillestuga, icke af lagmännen med
deras följeslagar, utan såsom han sjelf uppgifvit, af biskopar, riddare
och svenner. Ericus Olai säger ock att valet skedde icke i
öfverensstämmelse med lagens form’. Den 23 maj 1448 hade hr Karl kommit
till Stockholm, den 20 juni försiggick valet derstädes, den 28 juni hölls
valmöte å Mora äng. Då vi måste antaga, att man, för att bevara
formen af laglighet, sörjt för att lagmännen kommo från landets olika
delar till Mora, måste kallelsen till församlingen derstädes hafva utgått
långt före valet i Stockholm, hvadan detta val kan anses hafva gjorts,
för att man skulle kunna enas om hvem man vid Morasten skulle föreslå
till konung. Det var emellertid helt visst Stockholmsmötet, som
afgjorde saken.
Lagen föreskref, att den nyvalde skulle å Mora äng omedelbart efter
valet aflägga till alla Sveriges inbyggare trygd- d. v. s. trohets-ed. I
de fall, då kröningen följde omedelbart efter valet — k. Karl t. ex.
kröntes den följande dagen — slogos måhända de två ederna samman
till en.
I sin trohetsed lofvade konungen att älska Gud och den heliga
kyrkan samt styrka hennes rätt, såvida detta kunde ske utan skada
1 Olaus Magni omtalar (bok 8 kap. 1) såsom närvarande äfven ombud för städerne.
2 Åfven annorstädes förekom samma sed. I Westminster Abbey förvaras den
skotske kröningsstenen, en platt häll, som blifvit — under mera civiliserade
förhållanden — infattad i en trästol. I den forngermanska verlden var det
vanligt, att den nyvalde konungen eller arfkonungen, som skulle mottaga
hyllning, lyftes på en sköld, för att ses af alla. Från Germanerne lånades denna
ceremoni till Byzans. Jfr Grimm, Deutsche Rechtsalterthümer s. 234. Uttrycket
’upphöja till konung’ är således icke bildligt.
Två sådane, omtalande k. Erik af Pommern samt k. Karl Knutssons val, äro
afbildade i illustrerad Sveriges historia del 2, s. 141 och 278.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
