Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 KONUNGENS ED.
för kronans och allmogens rätt, styrka, älska och gömma all rättvisa
och sanning, med rätt och konungsligt välde nedtrycka all vrångvisa,
osanning och all orätt, att vara mot all sin allmoge en trygg (pålitlig)
och trogen konung, så att han ej låter till lif eller lemmar skada någon,
fattig eller rik, som ej förut blifvit förvunnen, såsom lagen säger, ej
heller tager från någon hans gods utan efter lag och laga dom, att
styra och råda sitt rike Sverige med inländingar och ej med utländingar,
efter det som af ålder varit gammal lag och rikets rätt, att utländsk
man ej tages i hans råd och att sådan ej får råda öfver hus och land,
öfver Uppsala öd eller så gamla kronogods, att ingen minnes eller kan
med sanning säga, huru de först kommit under kronan, att han skall
gömma hus och land med sina årliga ingälder och värja deras
landamären efter sin makt, så att intet af dessa förenämnda minskas för den
konung, som efter kommer, 1 att han skall lefva vid Uppsala öd,
kronogodsen samt årliga laga utskylder af sina land och att han ej skall
lägga någon ny tunga eller ålaga på sitt land annat än när utländsk
här, kristen eller heden (rysk), vill härja hans land, när någon inländes
sätter sig emot kronan och konungen ej kan på annat sätt värja sig,
när konungen skall krönas eller rida sin eriksgata eller gifter son eller
dotter eller behöfver bygga sina hus eller Uppsala öd, att han skall
åt kyrkor, klerker och kloster, riddare och svenner, allas deras gods
och hjon hålla allt gammalt frälse, utan att skada kronans rätt, hålla,
styrka och värja all gammal Sveriges lag, som allmogen med
godvilja och samtycke vedertagit och som stadfäst blifvit af förutvarande
konungar med deras konungsliga välde, så att ingen olag går öfver
rätt lag, särskildt att ingen utländsk rätt drages in i riket att tjena
för allmogen till lag och rätt och att ingen lag gifves allmogen utan
dennes ja och godvilja, att han skall frida och frälsa sin allmoge,
särskildt den spaka, som vill lefva med späkt och lag, mot alle ostyrige
och vrånge, inländske så väl som utländske, att han särskildt har i
åminnelse och håller och styrker kyrkofrid, tingsfrid, qvinnofrid och
hemfrid. Med handen lagd på boken och med helgedomar (reliker)-
i handen svor konungen att hålla allt detta och slutade sin ed på detta
sätt: så bedjer jag mig Gud huld till lif och själ, sankt Maria och
sankt Erik konung och alla helgon och de helgedomar, som jag håller,
att jag skall efter kunnist (insigt) och bästa samvete hålla och styrka
alla upptalde och förenämnde artiklar. Med upplyft hand lofvade
han till sist Gud och sitt folk att hålla denna sin ed mot all allmoge,
ung och gammal, ofödd och född, okär och kär, mot frånvarande och
der närvarande, som hört konungens ed, att denna i intet bryta, utan
hellre öka med allt godt, synnerligen med sin konungsliga kärlek. 2
1 Här tillägges, hvilket icke kan hafva ingått i sjelfva eden: »ty att han eger
velä att det med rätt återtaga, ty eljes vorde snart konungadömet ett
grefvedöme eller mindre.»
2 Mellan eden sådan den förekommer i Södermannalagen och i landslagen finnas
vissa skiljaktigheter, ej synnerligen vigtiga, men dock karakteristiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
