Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKETS ED. KRÖNING. 11
När han gått denna ed, var han insatt i sitt embete och egde rätt
att utföra all till detta hörande verksamhet. Den borgerliga lagen
kännes ej vid kröningen som en nödvändig akt.
Till svar på konungens ed aflade lagmännen och den samlade
allmogen sin ed om trohet, lydnad, härfärd till riksgränsen, villigt
utgörande af laga utskylder, och förklarades af denna ed alla bundne,
hvarvid förekom enahanda uppräknande, som nyss anfördes ur konungens
löfte till folket att hålla sin ed.
Som rätten att välja, enligt Vestgötalagens ord, inneslöt rätten att
vräka, så var tingsplatsen å Mora äng rätta platsen icke blott för
konungaval, utan och för afsättning eller kronafsägelse. Olaus Petri
berättar (s. 90), att k. Valdemar vid Mora sten vedersade riket och att hertig
Magnus blef då hyllad till konung, samt (s. 198), att k. Erik af
Pommern, då det visade sig svårt att med honom komma till någon
öfverenskommelse, stämdes till Mora sten inom tolf veckor, att svara till
allt det de honom tilltalat hade, eller ville de aldrig mera hafva honom
till konung.
Under äldre tider, isynnerhet då valet vid Mora sten utöfvades af
en helt liten del af folket, följdes valet af eriksgatan. Så snart valet
verkställdes af ombud från alla eller åtminstone de flesta lagsagorna,
hade eriksgatan förlorat sin ursprungliga betydelse, i synnerhet sedan
det blifvit sed att konungen genom kröningen togs i kyrkans skydd
och först derefter for den i lag omtalade färden genom sitt rike. Det
kunde då vara likgiltigt, huruvida eriksgatan företogs efter valet eller
först efter kröningen. K. Magnus Eriksson red eriksgatan året före
kröningen. Som k. Karl Knutsson kröntes dagen efter valet å Mora
äng, kunde hans eriksgata ej föregå kröningen.
Erik Knutsson är den förste svenske konung, hvars kröning
omtalas. Dermed är dock ingalunda gifvet, att kröningen infördes i Sverige
först år 1210: det kan lätt hända, att äfven tidigare konungar blifvit
krönte, ehuru minnet deraf ej bevarats. Då i utlandet kröningen
infördes ytterst tidigt, vore det egendomligt, i följd af det nära sambandet
under medeltiden mellan kyrka och stat, om man icke redan före år
1210 infört kröningsceremonien i Sverige: konungen måste hafva varit
intresserad af att få del i kyrkans helgd, kyrkan måste hafva varit
angelägen att genom kröningen framhålla sin myndighet i vissa fall
öfver konungen och riket. Med krona äro både k. Karl Sverkersson
och k. Knut Eriksson afbildade i sina sigill. Tidigare bilder af någon
svensk konung finnes icke, men väl förvaras i den helge konung Eriks
skrin i Uppsala domkyrka en förgyld kopparkrona. 1
I kröningen, sådan hon utfördes af kyrkans män, ingingo två
morent: kronans påsättande och smörjandet med vigd olja. Kronan eller
1 Härvid må dock medgifvas, att kronans tillvaro icke med nödvändighet utgör
bevis för kröningen. Men öfverensstämmelsen i sed gör det i mina ögon
nödvändigt att antaga kröning i Sverige före år 1210.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
