- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
17

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKSVANDEN. ÄPPLET. SVÄÅRDET. KLÄDERNA. 17

I utlandet förekom bland regalierna utom spiran en annan staf.
Sedan konungen vid sin kröning mottagit spiran, lemnades honom, enligt
den franska ritualen, la verge de justice, äfven kallad verge de vertu
et d’équité. Viollet-le-Duc omtalar 1 kunglige stafvar, som upptill
afslutades med ett blomsterornament, en hand, hvars fingrar hade den
inom kyrkan erkända ställningen för välsignelse, eller en örn. Af
dem är det stafven med den välsignande handen, som närmast bör
förstås med namnet verge de justice och som innebär en antydan om
konungens högsta domsrätt; för toppornamentets skuld kallades denna
staf äfven main de justice.

Bland de nuvarande engelska regalierna förekommer utom den
egentliga spiran, som upptill afslutas med ett kors, en spira med en
dufva på toppen, som äfven kallas rod of equity och således motsvarar
den nyss omtalade franske stafven. Till de engelska regalierna hör
äfven den s. k. sankt Edvards staf, af guld med ett toppornament i
form af en korsbärande glob, som torde vara ett äldre exemplar af
riksvanden. 2

Spiran lånade medeltiden från den romerska verlden, i hvilken

redan konsulerne hade embetsstafvar.
4. ÅPPLET. Redan i k. Karl Sverkerssons sigill se vi honom i
den ena handen hålla ett klot med ett kors på den öfversta punkten.
Samma utseende hade riksäpplet i utlandet. I det ofvan anförda franska
kröningsceremonielet omtalas icke äpplet, måhända derföre att konungen,
som hade i den högra handen mottagit spiran och i den venstra stafven,
ej vidare kunde mottaga något, som borde bäras i händerna. Det är
måhända denna omständighet, som vållat, då äpplet fortfarande var i
bruk, att riksvanden kom att hos oss spela en underordnad rol.

Äpplet, kalladt på franska monde, på engelska orb, har sedermera
uppfattats som en afbildning af verldsklotet och af denna anledning
som en sinnebild för herraväldet. Redan de byzantinske kejsarne hålla
å mynten äpplet i handen.

5. SVÅRDET lemnades konungen, efter det franska ceremonielet,
utan närmare uppgift om dess betydelse. En sådan uppgift torde ock
hafva varit öfverflödig. Svärdet måste beteckna dels konungens
egenskap af härförare, dels hans rätt och pligt att låta verkställa domar.

6. KLÄÅDERNA. Till dessa hörde strumporna (calige, 1340), hvilka
om de voro lika dem, som hörde till de tyske kejsarnes kröningsdrägt,
gingo upp öfver knäna, sandalerna (1311), som med smala band höllos
vid foten, underklädnaden, subtile (1311), kortare, och dalmatica (1311),
längre, gående nedanom knäna, sluten framtill, med långa ärmar och
stort halssprund. Det torde vara dalmatikan, som i förteckningen af

1 Dictionnaire du mobilier français del 4 s. 320.
2 Jones, anf. arb. s. 70, 72.

Hildebrand, Sveriges Medeltid 2. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free