Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 ÖFRIGA REGALIER.
år 1340 kallas sorkot, det franska surcot, ty detta plagg hade under
1300-talet i snittet en ganska stor likhet med dalmatikan. Öfver denna
bars i utlandet en alba; ett vidt och sidt öfverplagg af hvit färg. Någon
alba omtalas icke i förteckningen af år 1311, men den thorax, som der
nämnes, torde beteckna ett fyrkantigt broderi, som plägade förekomma
framtill vid albans halskant (oftare kalladt pectorale). Det är möjligt
att alban åsyftas i förteckningen af år 1340 med benämningen toga —
ett namn, som i allmänhet icke förekommer i medeltidens latinska
skrifter, men eget nog flere gånger anträffas i vårt lands urkunder just
vid midten af 1300-talet, då denna förteckning skrefs. Alban fästes
om lifvet medels ett bälte (1311). Öfverst af allt bars manteln, hvilken
med ett dyrbart smycke fästes öfver bröstet eller var med en rad af
knappar eller på annat sätt fäst öfver den högra axeln.
Strumpor, sandaler, subtile buros af underdiakoner, dessa tre plagg
jämte dalmatikan af diakonerne, alla fyra af biskopen, när han var i
full skrud (in pontificalibus). Konungen bar således vid sin kröning
presterlig drägt under manteln, som ej hade kyrkligt snitt.
I de två anförda förteckningarna omtalas vidare linnekläder, som
torde hafva burits närmast kroppen, en örn af guld, hvars bestämmelse
jag icke kan uppgifva, 1 en bok om konungens kröning, hvilken torde
hafva innehållit antingen en afhandling om kröningen eller ceremonielet
för densamma.
Till denna bok var fogad en historia om taggen ur Herrens
törnekrona. Denna d. v. s. något, som utgafs för att vara den verkliga
törnekronan, förvarades i Konstantinopel, blef i sammanhang med det fjerde
korståget tagen derifrån samt derefter öfverlåten till förvarande åt la
sainte chapelle i Paris, den ädlaste relikgömma, som katolicismens konst
skapat. 2 Af denna krona, bildad af säf och zizyphus, hafva enstaka
taggar utlemnats till olika kyrkor, för att i dem gömmas som dyrbara
klenoder. En af desse taggar innehades af biskop Brynjolf i Skara,
som med anledning deraf författade ’sång och berättelser’ (cantum et
hystorias) om den heliga törnekronan — måhända samma ’istoria om
taggen ur törnekronan’ som k. Birger deponerade i Uppsala domkyrka.
För öfrigt hade k. Birger sjelf en tagg af törnekronan, som måhända
äfven bör räknas till rikets kostbarheter: bland de deponerade
föremålen omtalas äfven ’en engel med en tagg af Herrens krona’. Huru
denne engel sett ut, framgår af skildringen i breviarium Nidrosiense:
k. Filip i Frankrike sände k. Magnus i Norge en del (particulam) af
Herrens törnekrona, hvilken i k. Filips närvara skars af från kronan
1 Jag känner för medeltiden allenast en teknisk betydelse för ordet aguila,
nämligen en läspulpet, hvars skifva uppbäres af en örn med utslagne vingar. Denna
betydelse kan ordet i detta sammanhang svårligen hafva. Möjligt är, att
riksvanden hade en örn som toppornament och att det hela fått namn af delen;
jfr main de justice.
2 Kronan förvaras nu i katedralen i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
