Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 LANDENS LAGAR. LAGMÄN.
hade haft lag, och de isländska åtgärderna för att få en egen lag
umbära derföre ursprunglighetens prägel. Det isländska samhället var en
utbrytning från redan bestående samhällen, och de isländska, med fullt
medvetande af en bestämd afsigt vidtagna åtgärderna kunna icke utan
vidare tillämpas på förhållandena inom de ursprungliga samhällena i
den egentliga Norden.
Vi äro derföre hänvisade till sannolikheterna och till de få
antydningar, som våra egna gamla lagar lemna. Vi kunna vara förvissade,
att vårt lands germanske inbyggare från sine tidigare vistelseorter
medförde utpräglade rättssedvänjor, samt att de efter nedsättningen inom
vårt land, i följd af erfarenheten, sedan utbildade dem. Men vi måste
äfven antaga, att utvecklingen rönte ett afgörande intryck af vissa
framstående personligheter, som voro förtrogna icke blott med det, som
man hade ärft från föregångarne, utan ock med samhällets kraf, och
som derföre kände sig uppmanade icke allenast att samla hvad man
hade ärft efter fäderne, utan ock att utbilda detta i öfverensstämmelse
med samtidens behof. Namnen på två sådana personligheter hafva åt oss
blifvit förvarade. Vig spå [den vise] var, heter det i hr Birger
Perssons Upplandslag, heden i heden tid, lagens (d. v. s. Upplandslagens
eller lagens för Tiundaland eller för annan del af den senare
Uppländska lagsagan) upphofsman. I Vestgötalagens lagmanslängd heter
det, att Lumb säges hafva ’hugsat och gjort en mycken lott af våra
lagar’. Det säges uttryckligen, att denne Lumb var heden och att
närmast efter honom kom en man, som hette Björn kjalki, hvilken
jordades i kulle, ty han kände icke den heliga kristna tron. Om
uppländingen Vig lemnas inga vidare upplysningar, men om Lumb säges
det, att han var Vestgötarnes förste lagman. Vi få deraf den vigtiga
upplysningen, att åtminstone i Vestergötland uppkom lagmansembetet
under heden tid. Vi äro berättigade till antagandet, att Vestergötland
icke i detta afseende stod ensamt, utan att det svenska lagmansembetet
tillhör den hedna tiden. Huru långt tillbaka inom denna det går,
kunna vi deremot icke afgöra, ty om Lumbs efterträdare lemnas inga
tidsbestämmande uppgifter mera än att äfven hans närmaste man, såsom
nyss nämndes, var heden.
På Island, hvarest man konstruerade sitt samhälle med användande
af den erfarenhet man vunnit genom lifvet i en tidigare lagbunden
stat, fann man sig föranlåten att år 930 utse en lagsagoman, hvilken,
såsom titeln angifver, hade att säga lagen, d. v. s. uppläsa henne,
hvilket i sin ordning förutsätter, att han skulle innehafva en grundlig
lagkunskap. Lagsagomannen valdes å alltinget af det der
förekommande utskott, som kallades lögrétta, för viss tid. Han var å alltinget
den främste mannen, han uppläste lagen på tingets första fredag, han
gaf tillåtelse åt enskilde att från lagberget göra menigheten
meddelanden, han hade skyldighet att meddela upplysningar i invecklade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
