Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGMÄNNEN. 43
rättsfall, såväl å tinget som i hemmet, han förde ordet i den
lagstiftande församlingen, men hade intet direkt att skaffa med
rättegångsförhandlingarna. Som lön uppbar han årligen två hundraden vadmal
samt i allmänhet hälften af de böter, som ådömdes å alltinget,
hvaremot han var hemfallen till straff för försummelser i sitt embete.
Lagsagomannens ställning var således synnerligen framstående, men af
politisk vigt var han icke annat än medelbart, genom det anseende och
det inflytande, som han genom sin personlighet hade.
Om den svenske lagmannens uppgift och betydelse i äldsta tider
hafva vi endast spridda upplysningar. Vi må ur dem hemta så mycket
vi kunna.
Den redan citerade lagmanslängden, som blifvit tillagd
Vestgötalagen och som, i likhet med de der likaledes förekommande konunga-
och biskopslängderna, synes vara tillkommen i början af 1200-talet,
innehåller dels uppgifter om lagmännens verksamhet, dels omdömen om
dem, hvilka låta oss se, hvilka anspråk man ansåg sig kunna ställa på
dem. Lumb gjorde en stor del af Vestgötarnes lag, Alle ’talde lag
och kastade, för sin vrångsinthets skuld, många orätter, krokar och
illbragder i lagen’. Tubbe var grym och vrångvis. Ulvar blef
bortvräkt för sina oseder. Assur talde hela Vestgötalagen på en dag.
Karl af Edsvära höjdes genom raskhet, hjertats höghet och snille till
sitt välde, han sporde med vishet efter dem, som bröto lagarne, räfste
en hvar efter hans gerningar, frälsade sitt land från onde män och
odömen, hvadan han kallades fosterlandets fader. Sigtrygg ville, när
han förste gången valdes, efter fadern, ej öfvertaga lagmansembetet,
ty han var ännu ung. Öndar talde rätt lag och gömde (bevarade) den
i hvar stad. Eskil reformerade lagarne och styrkte i alla ting
Vestgötarne och deras höfdingar; sent födes en slik man. Det heter vidare
i konungalängden, att när k. Ragnvald blifvit, för den sidvördnad han
bevisat alle Vestgötar, aflifvad, styrde god lagman och landshöfdingarne
Vestergötland.
Från ungefär samma tid som denna lagmanslängd hafva vi
underrättelser om det svenska lagmansdömet i en berättelse af Snorre
Sturlesson. Hans uppgifter kunna så mycket mera göra anspråk på
uppmärksamhet, som han bevisligen år 1219 vistats hos lagman Eskil i
Vestergötland och således kunnat erhålla tillförlitliga uppgifter, hvilka
i detta hänseende borde hafva varit af särskildt intresse för honom,
eftersom han länge hade varit lagsagoman på Island. Sedan han
uppräknat Sveriges olika delar, tillägger han följande. I hvar och en af
dessa delar finnes ett gemensamt högsta lagting och en i flere
hänseenden egen lag; i hvart sådant område finnes en lagman, som har
det största inflytandet öfver bönderne, ty det skall vara lag, som han
föredrager som sådan. När konungen eller jarlen eller biskoparne fara
genom landet och hålla ting med bönderne, då svarar dem lagmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
