Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 STÅND UPPKOMMA. a
II gaf samme mäktige kyrkofurste underrättelse om svenska rättsvanor
(DS nr 131).
Att påfven på detta sätt vände sig till konungen, såsom
representant för riket, och att konungen hade att se till, huru landets sed och
kyrkans kraf skulle kunna förlikas, måste låta konungadömet i folkets
ögon få en ökad myndighet.
Upprättandet af kyrkan medförde bildandet af ett eget stånd, ty
under den hedna tiden hade ej i vårt land funnits någon egen
prestklass, i hvars särställning de kristne presterne kunde inträda. Genom
kristnandet bröts således den enhet, som hittills hade rådt i vårt land.
Nu talas om presterskap och folket eller allmogen: det senare ordet
hade nu förlorat sin ursprungliga betydelse. När det andliga ståndet
hade upprättats, dröjde det icke synnerligen länge, innan ännu ett stånd
utbildades, i sammanhang med handelns och handverkets förläggande
till städerne. Med privilegier lockade konungarne främlingar till besök
och till bosättning i landet. Intet finnes, som antyder, att konungen
vid utfärdandet af sådana privilegier var bunden af folkets å ting
fattade beslut.
Det andra ståndet följdes af det tredje, frälsemännens.
Genom utstakandet af de tre ståndens rättigheter, genom sina
bemödanden att hålla dessa vid makt och att förekomma öfvergrepp från
det enas område på de andras, genom allmogens tillbakaträngande från
att vara det hela till att blifva en del deraf, upphörde den ständiga
närgående kontakten mellan konungadöme och folkmakt. Mellan
konung och folk uppkom ett visst skiljerum, som lät den förre intaga en
sjelfständigare ställning gent emot det förra. Den fredliga beröringen
med utlandet, som blef allt lifligare och intensivare, den närmare
bekantskapen med de annorstädes rådande statsförhållandena föranledde
icke blott, att vissa af dem adopterades, utan gjorde det ock nödigt,
att medels noggrannt formulerande uppdraga gränserna för de urgamla
inhemska institutionerna, hvilket hade till följd, att det forna
patriarkaliska förhållandet, som medgaf vexlingar i makt, allt efter den
betydelse, som maktens innehafvare förmådde vinna, försvagades och
efterträddes af ett mera opersonligt. De mäktiga förändringar, som
införandet af allt det nya vållade och som visade sig i ett hastigt
utvecklande i nya riktningar, lät de gamla, i så mycket sjelfständiga landen
träda tillbaka i betydelse för riket, och detta bidrog i väsentlig mon
till höjande af konungens makt. 1
I Ansgars lefnadsteckning omtalas, såsom i det föregående
framhållits, att Sveakonungen ej kunde villfara missionärens begäran, utan
att först hafva på tinget inhemtat folkets mening. Det säges der
ock, att det ej var nog med det ting, som kort efter Ansgars ankomst
1 Till ökande af konungens makt måste äfven i hög grad bidraga de
privilegierades begär att få ökade förmoner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
