Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDET. 59
bestämma åldern af det bref med uttalandet om rådet som en ordnad
institution, af hvilket år 1282 remsor användes för beseglande af ett
annat bref. Väl må sägas, att de personlistor, jag nyss meddelat och
som ej gå längre tillbaka än till år 1279, icke synas i stånd att häfva
den vanliga uppfattningen. Men jag tror mig med dem hafva gjort
det sannolikt, att de personer, som först år 1285 formligen omtalas
såsom konungens råd, redan dessförinnan varit det, när de regelbundet
uppträda samman med konungen och af honom användts t. ex. som
vittnen till vigtigare urkunder, äfven om de under denna föregående
tid ej hafva rådstitel, utan allenast framhållas såsom framstående män.
Jag tror, att man i detta afseende ej får förbise det uttryck, som
förekommer i k. Magni bref af den 11 september 1288, proceres et
consiliarii, förnämlige män och rådgifvare — det ena uttrycket
kompletterar det andra, och gör det icke osannolikt att, när i kongliga
skrifvelser utfärdade under perioden 1225—1285 proceres o. d. omtalas, vi
hafva att tänka oss dem som konungens råd.
Man har lagt mycken, i mina ögon för mycken vigt vid skilnaden
mellan de två uttrycken konungens råd och rikets råd. Dr Alin
har framhållit, att den senare benämningen börjar användas först under
k. Magnus Erikssons minderårighet, att benämningarna vexla under den
följande tiden — ibland heter det ’konungens och rikets råd’ — samt
att under riksföreståndarnes tid benämningen rikets råd af naturliga
skäl är den enda, som användes. Man har framhållit, att rådet i
Danmark likaledes först under 1300-talet började kallas rikets råd.
Mellan de två benämningarna finnes ingen principiel skiljaktighet.
Konungen var representanten för riket och de män, med hvilke han
lade råd i rikets vigtigare angelägenheter, kunde likaväl kallas hans
som rikets råd, och hafva äfven tidigt kallats det ena och det andra.
I det nyss åberopade brefvet af år 1288 kallas råden för rikets ej för
konungens. 1 På samma sätt talar k. Birger år 1305 om ’samtycke af
rikets råd (ej rådgifvare, utan råd, consilium) och nu lefvande stormän’
(DS nr 1472). För medeltiden var den skilnad vi nu göra mellan
konungens person och regeringen okänd, med den tidens förkärlek
för det personliga var det helt naturligt, att man oftare talade om
konungens än om rikets råd.
Den tid kom dock, då man började göra en skilnad mellan de två
uttrycken. Stormännens anslutning till den ene eller den andre af tvistande
tronpretendenter måste hos desse framkalla tacksamhet, åt de förre gifva
ökad myndighet. Minderårighetsregeringarna lade tidtals
regeringsmakten i de stores händer, och desse började känna sina krafter så växa,
att de kunde mot konungen uppträda som de aristokratiska intressenas
1 Alin vill ej tillerkänna detta uttryck någon synnerlig betydelse: ordet regni
torde i främsta rummet böra hänföras till den förra titeln proceres. En sådan
uppfattning synes mig sökt, och jag kan icke finna någon omständighet, som
gör den sökta konstruktionen behöflig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
