Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSKE LANDSRÄTTEN. DOMAR EFTER K. KRISTOFERS LAG. 93
ting i häradet, som häradshöfdingen sammankallade med sin budkafle,
å hvilket en häradsnämnd förekom och häradshöfdingen uttalade
fridlöshetsdomen för hela riket. Häradshöfdingens ting är ett extra ting,
som sammankallas, när behof finnes.
Lagmannens ting är ej längre landstinget, ty lagmannen håller
ting i hvart härad. Detta ting är obligatoriskt; det skall hållas minst
en gång om året. 1 Å hans ting ransakar haradsnämnden.
Konungens ordinarie ting hallas räfst eller landsting’, eller
fullständigare Sch korrektare räfsten och tinget der den hallos. Domare
är konungen. Är han hindrad att komma, utöfvas hans domsrätt af
biskopen med två kapitelsledamöter, lagmannen och två af rikets råd
eller, i deras ställe, andre gode friborne män i lagsagan, som utses af
biskop och lagman. Å detta ting skola som nämnd sitta de tolf, som,
valde af konungen och lagsagans inbyggarc (landsmännen), svurit att
styrka rätten öfver dem, som bryta konungens ed till sine undersåtar.
Brott mot konungens dom, uppror o. d. höra fortfarande till
konungsnämnden. Räfste- eller landstinget sammanträder en gång om året, på
dag som i lagen är bestämd för hvar lagsaga. Alla de mål, som genom
vad hänskjutas från lagsagan under konungens dom, skola här definitivt
afgöras.
Konungen hade äfven ett extra ting, det s. k. konungens
rättareting, som hölls af honom eller hans domhafvande i häradet, cfter sex
veckor tidigare gjord pålysning. Till detta ting bildade
häradshöfdingen en häradsnämnd, uti hvilken han var sjelfskrifven ledamot.
Under det i k. Magni landslag räfst och rättareting sammanfalla, äro
de i k. Kristofers lag bestämdt skilda. 2
I hvilken mon de nya anordningarna gjorde sig gällande, må vi
lemna derhän. Hela k. Kristofers lag hade mycket svårt att vinna
erkännande; man rättade sig ganska allmänt efter k. Magni lag.
Visserligen var icke allt, som infördes i den nya lagen alldeles nytt; så t. ex.
finns en antydan om en bestämd dag för räfstetinget i hvar lagsaga
från år 1437, 3 och allt delar derföre icke nödvändigt lagens egendomliga
ställning, men de tidigare anordningarna visa sig hafva seg lifskraft. K.
Kristofers lag erkänner icke den finske landsrätten, men det oaktadt
finnas från denne dombref t. ex. af åren 1476—1488, utfärdade af
riksföreståndaren hr Sten Sture. Vi se visserligen i den slutande
medeltidens handlingar landsting omtalas, som icke presiderats af lagmannen,
utan af dem, som haft konungens dom i sina händer, och hafva vi
således att i dessa ting trots namnet se räfsteting, i öfverensstämmelse
1 K. Magni landslag föreskref, att landsting skulle hållas fyra gånger om året
och dessutom skulle lagmannen en gång om året hålla ting med hvart härad.
2 Konungsbalken kap. 24, 26, 34, 35, tingmålabalken kap. 9—11, 21, 37, 40—42,
högmålsbalken kap. 8, 9, edsöresbalken kap. 22 —24 o. s. v.
3 I en mycket dunkel bestämmelse, som förekommer i ’Strängnäs stadgar’, i
Hadorphs Gambla stadgar s. 465.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
