Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTSETEN. 113
åt desse hoftjenstemän gaf bestämda uppdrag med afseende på rikets
styrelse. Kammarmästaren spelade dervid under början af medeltiden
en underordnad rol, så mycket större deremot drottseten och marsken.
Drottseten uppträder i Danmark under k. Valdemar IlI:s regering
som en offentlig embetsman; det omtalas t. ex. att han uppbar
konungens sakören. I ett bref af år 1276 (DS nr 618) uppräknar k.
Magnus framför alle öfrige förnäme män hr Magnus dapifer. I
Skeninge stadge af år 1285 uppräknas bland sigillvittnen, som helt visst
voro konungens råd, Knut Mattsson ’drosæt’ och Håkan ’marskal’; de
nämnas dock icke före de öfrige lekmännen.
Om drottsetens uppgift lemnas oss utförliga upplysningar i
1300-talets handlingar. Vid k. Magnus Erikssons val lofvade stormännen
att ’med råd och hjelp bistå den värdige mannen hr Matts
Koeottilmundsson eller den, som kan komma i hans ställe, till att utöfva
rättvisa och vårt rikes rätter’. 1 Med ecnhälligt råd och tillstyrkan af sine
käre rådgifvare nämnde k. Magnus år 1335 hr Nils Abjörnsson till
drottsete och gaf honom dervid fullmakt att ’med vårt råd’ efter bästa
omdöme sköta slott, fästen, uppbörd, gods, domar och andra saker af
hvad slag de vara månde. Alla utgifter, som han kunde hafva på
grund af sitt embete, skulle, efter företedd räkning, godtgöras honom,
han och alle hans gynnare skulle skyddas för all ovänskap, som han
kunde ådraga sig genom utöfvandet af embetet (DS nr 3146).
K. Magnus hade dock icke under hela sin regeringstid en
drottsete vid sin sida. Han utnämnde hr Nils Abjörnsson till drottsete med
nyss angifna vidsträckta fullmakt kort före en resa till Norge och
skulle denne således under sin herres frånvara sköta regeringen. År
1344, då konungen åter ämnade sig till Norge, anförtrodde han icke
regeringen åt en ende man, utan tillsatte en interimsregering, bestående
af den ännu icke riddare vordne Johan Kristinesson, hvilken vid detta
tillfälle och senarc för titeln ’konungens allmänne embetsman’ (generalis
regis Swecie officialis) samt inom vissa större områden tre dertill
utsedda personer (medlemmar af rådct). 2 De fyra skulle utöfva
konungens domsrätt, Johan skulle afgöra alla från Gotland och Finland
hänskjutna mål mced tillhjelp af de tre närmaste medregenterne inom
den lagsaga, i hvilken han för tillfället befann sig, dock med skyl-
1 DS nr 2199. Hr Matts var drottsete kanske först hos hertig Erik, sedermera hos
hertiginnorna Ingeborg. Han kallade sig 12 juni 1319, således före konungavalet,
’Sveriges drottsete och höfvidsman’.
2 Brefvet, som underrättar om denna interimsregering, är stäldt till erkestiftet
och Vesterås stift, d. v. s. till allt landet norr om Mälaren. I huru många
områden landet var deladt och således huru många tretal af personer voro
utsedda till deltagande i regeringen, kunna vi nu ej veta. För det nämnda
området voro utsedde erkebiskopen, hr Nils Abjörnsson samt Upplandslagmannen
hr Israel Birgersson. Den uppfattning af denna interimsregering, som jag tidigare
uttalat, är oriktig.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 2. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
