Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 KONUNGADÖMETS ÖDEN.
Bengt Algotsson upphöjdes till hertig öfver Finland och Halland, till
höfding öfver Skåne. Om än medeltidens krönikeskrifvare meddela i flere
punkter oriktiga uppgifter om hertig Bengt, torde vi dock vara
berättigade att sätta lit till deras berättelse, att hans upphöjelse hade till
syfte att minska rådets makt. Ett intyg i samma riktning gifves oss
deri, att drottsetevärdigheten under denna tid var obesatt; hr Trotte
Petersson kallas konungens iusticiarius.
Vi måste antaga, att förhållandet mellan konungen och hans
stormän var år efter år mera spändt. Konungen sökte häfda kronans makt.
Stormännen svarade med att göra uppror, sedan de satt i spetsen för
sig junker Erik, som ej var hogad att vidare vänta på den krona, som
var honom lofvad vid fadrens död. Han tager som förevändning för
sitt uppträdande behofvet att häfda kronans rätt — d. v. s. just det,
som hans fader hade sökt göra. På ett egendomligt sätt förverkligade
Erik sin uppgift. I den förlikning, som ingicks mellan honom och
hans besegrade fader i april 1357, styckas riket, och rådet sättes till
domare öfver k. Magni åtgärder 1, fästens förlänande undandrogs
konungen och lades under det gamla rådet; svårare mål, som Erik och
hans rådgifvare ej förmådde afgöra, skulle hänskjutas till k. Magnus
och ’de gamle rådgifvarne’ liksom till en högre rätt. Det var således
ett rådsherravälde, som upprättades genom Jönköpingsfördraget, så
mycket starkare som konungadömet var deladt på två mäns händer.
Genom Stockholmsfördraget af samma år insättes en domstol att döma
i alla tvistemål mellan fadren och sonen, hvar konung skulle i denne
domstol insätta två ledamöter, men han fick ej välja efter eget behag,
utan efter öfverläggning med motparten. Huru liten makt k. Magnus
då egde, synes deraf, att sonen i denne skiljedomstol insatte två män,
som voro fadrens hätske fiender.
Detta försök att upprätta en rent aristokratisk regering blef dock
icke af lång varaktighet. Den unge k. Erik dog. På ett fullt
korrekt och om statsklokhet vittnande sätt sammankallade k. Magnus,
då uppgörelsen om det förflutna och normen för den följande tiden
skulle fastställas, ett riksmöte, å hvilket det lägre presterskapet,
borgerskapet och till och med allmogen skulle vara representerade. Om
detta riksmöte kom till stånd, veta vi icke, ej heller känna vi i detalj
uppgörelsen med de nyss fiendlige stormännen. Mellan dem och
konungen blef spänningen snart åter så stor, att någre af de förre
utvisades från riket, att omedelbart derefter stormännen inkallade en ny
konung, för hvilken deras laglige herskare måste vika.
Albrekts regering är ett betänkligt moment i det svenska
konungadömets historia. Genom språket, helt visst ock genom de vanor och
1 Det heter bland annat: — — quod manifeste nobis coram universo consilio regni
Svecie ostendi posset — — — — per nos secundum diffinicionem et
pronunciacionem universalis consilii regni Svecie fuerit satisfactum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
