Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGADÖMETS ÖDEN. 131
strängeligen att åtala dem, som hade gjort staden öfvervåld — cn
åtgärd, som staden af fruktan för våldsverkarne hade underlåtit. Han
regerade naturligtvis med rådet, men synes äfven i ganska vigtiga fall
hafva handlat fullt sjelfständigt. I den utveckling, som småningom
lade det väsentliga af makten i rådets händer, bildar derföre k. Karls
regering ett afbrott.
En alldeles särskild ställning intogo riksföreståndarne, som tidtals,
när en konung icke ens till namnet var erkänd, skötte regeringen.
Man fann det icke nog att låta rådet eller dess främste ledamot sköta
riksstyrelsen, utan valde en särskild person att förestå riket. Han var
konungens vikarie, men måste till rådet komma i en annan ställning
än konungen. Stormännen kunde icke gerna förgäta, att
riksföreståndaren icke var mera än en af dem. Med afseendec på riksföreståndarne
måste vi göra skilnad mellan dem, som endast för en kort tid skötte
regeringen, i allmänhet när tronledighet inträffade, och dem, som hvar
för sig utöfvade riksföreståndarens embete under ecn längre tid, i
bestämd opposition mot unionskonungarne.
Af rådet korad till rikets föreståndare och i denna sin värdighet
stadfäst på ett allmänt möte, skulle hr Sten Sture d. ä. enligt hvad
erkebiskop Jakob Ulfsson yttrade ’stå i konungens stad’; han kallas
ock ’högboren herre och furste’. De höge riksembetsmännen funnos
icke under hr Stens tid; han förenade, kan man säga, i sitt
föreståndareskap såväl drottsetens som marskens embete, icke ens någon
hans kansler omtalas, ehuruväl biskopen af Strängnäs skötte rikets
register och förvarade rikets signet, för hvilket senare uppdrag han
hade Adelsö i förläning (’Alsnön, som ligger till rikets insegel’). Detta
rikets insegel, det ännu bevarade, med bilden af den hel. Erik,
hållande skölden med tre kronor, hade kommit till stånd på samma gång
som kampen för Sveriges sjelfständighet gent emot den pommerske k.
Erik. I olikhet med konungarne kunde riksföreståndaren ej få sitt
signet erkändt som rikets.
Konungens uppgift att freda landet mot yttre och inre fiender
samt att hålla vid makt ordning och rätt var äfven riksföreståndarens.
Den äldre hr Sten reste ock flitigt omkring i landet för att skipa rätt
eller sände rådsherrar i sitt ställe. I kungörelser om rådsbeslut
nämnas ofta jämte föreståndaren några riksråd och sådana underhandla med
allmogen, så t. ex. år 1483, då bönderne i Vedens härad klagade öfver
sin länsman och fingo till svar, att hans beteende skulle undersökas
och derest han befunnes skyldig, skulle han skiljas från tjensten, och
bönderne skulle bland sig nämna tre personer, lämpliga till efterträdare,
af hvilka länets innehafvare skulle taga en. 1 Till förvaltande af sitt
1 Styffe, Bidrag, del 4, s, 99. Detta medgifvande torde ej få anföras som ett
bevis för antagandet, att länsmanncn tillsatts genom val af distriktets
inbyggarc. Det var vid den tid, då detta medgifvande gjordes, ej riktigt lugnt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
