Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 KONUNGADÖMETS ÖDEN.
underfogde och två fogdar ’i en ärlig och redlig slottslofven’. Då den
nyss omtalade Arvid Vestgöte genom missbruk af sin ställning hade
framkallat konungens missnöje, togs Kalmar slott och län ifrån honom.
Proceduren var i följd af meddelegareskapet i slottslofven ganska
omständlig. Konungens beslut i denna sak fattades 9 december 1526 och
till efterträdare nämndes tills vidare Jöns Olsson. Samme dag skref
konungen till Alf Bagge, Didrik klejsk, Birger skräddare, Sven
Abrahamsson och alle de andre gode karlar, som stå i Kalmar slottslofven,
att Arvid hade återlemnat slottet, hvadan de skulle utan allt hinder,
förhåll och motstånd upplåta denna slottslofven åt Jöns Olsson och
de andre gode karlar, som nu sändes dit ned med honom i full
befallning att återtaga slottet och länet på konungens vägnar och till hans
hand. Till desse senare gode karlar utfärdades skrifvelser samma dag.
Med konungens bref till Kalmar följde en skrifvelse i allmänna ordalag
från Arvid Vestgöte, i hvilken han omtalar sin afsägelse af slottet
samt uppmanar de dandemän och gode karlar, som han hade satt i
slottslofven, att genast upplåta slottet åt Jöns Olsson och de gode karlar,
som voro dertill skickade och nämnde. Han skref dessutom ett par
enskilda bref, ett till slottslofvarne och flere af svennerne, som voro
dels på slottet dels i förläningen, hvari han uppmanar dem på deras
redlighet och ära, som de honom lofvat och tillsagt, att genast lyda,
det andra till sin hustru, att hon skulle underrätta honom så snart
öfverlåtandet hade skett. Förmodligen befanns Kalmar län för stort
för en fogde, ty vid samma tillfälle nämndes andre fogdar för Öland
och Möre.
För att beteckna desse fogdars ställning må nämnas, att Jöns Olsson
när han nämndes till fogde, var höfvidsman och öfverste för alla
konungens skepp. Som sådan och som fogde var han i främsta rummet
konungens tjensteman.
När ett slott med underliggande område gafs icke som fögderi,
utan som förläning åt någon storman, synes något meddelegareskap i
slottslofven, ej hafva förekommit. Något sådant omtalas åtminstone
icke, när Kalmar slott och län år 1532 lemnades till hr Måns Johansson
(af ätten Natt och dag).
Mot medeltidens slut hade de många verkliga länen smält samman
till några större, så stora att de sammanlagda omfattade mera än den
del af riket, som stod till konungens förfogande och skänkte honom
inkomster. Denne konungens andel af riket, som af honom lemnades
åt fogdar i form af län på räkenskap och som sades ligga under
konungens fatabur, bestod år 1485 endast af Stockholms slott och län
(motsvarande ungefär Attundaland och dess Roslag samt två härad i
Södermanland och större delen af Norrland), Svartsjö län, Dalarne och
Silfverberget, Åbo slott och län, Tavastehus län, Satagunda, Vadstena
gård med ett härad och Uppsala gård med tre härad. Till dessa om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
