- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Andra delen /
149

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN NORSKA HIRDEN. 149

hvilke togos drottsete och skänkare, hirdmän, gäster och kärtesvenner,
som dock icke voro svärdtagare. De flesta af dessa namn äro oss
välbekanta. Märkesmannen skulle, när konungen så ville, bära före
honom hans märke, det på en stång fästa baneret. 1 Skutilsvennerne
hade sitt namn efter uppassningen vid matbordet, som kallades skutill.
Drottseten och skänkaren omtalas här uteslutande som hoftjenstemän;
ville konungen till dessa värdigheter nämna någre, som ännu icke
hunnit inom hirden få skutilsvennevärdigheten eller ännu icke tillhörde
hirden, måste de först upphöjas till skutilsvenner. Gästerne sägas, såväl
i Konungaspegeln som i hirdskråt, hafva fått sitt namn deraf, att de
ofta måste gästa på ställen, der man icke var dem tacksam för deras
besök i konungens ärenden; förklaringen må lemnas åt dess värde.
Kärtesvennerne hade sitt namn af vaxljuset (kerti) de skulle bära.

Hvilket utbildadt ceremoniel åtminstone 1200-talet förstod att
använda, synes af följande här exempelvis meddelade föreskrift för
hirdmannens invigning till sin post (hirdskråt, kap. 31).

»Då konungen gör hirdmän, skola inga bord stå framför konungen. 2
Konungen skall hafva sitt svärd på knäna, vigningssvärdet, om han är
krönt. Han skall lägga doppskon under armen och mellankaflen på
högra knät. Sedan skall han svepa remsöljan upp öfver mellankaflen
och taga sedan med högra handen öfver alltsamman. Den som skall
göras till hirdman, skall falla ned. på båda knäna inför konungen och
taga med sin högra hand nedanför mellankaflen, venstra handen skall han
hålla ned framför sig på det för honom beqvämaste sättet och kyssa så
konungens hand. Derefter skall han stå upp och fatta i den bok, som
konungen räcker honom, och aflägga följande ed: jag lägger handen
på den heliga boken och hänskjuter till Gud, att jag skall vara min
herre N. N. Norges konung huld och trogen, uppenbarligen och
lönligen. Jag skall följa honom inom och utom landet och aldrig skiljas
från honom utan hans lof eller tvingande nödvändighet. Jag skall ock
hålla alla de eder, som han svurit allt landsfolket efter det vett, som
Gud mig gifver. Så vare mig Gud huld som jag sannt säger och detta
helga ord, så vare han mig vred, om jag ljuger! Sedan skall han falla
på knä och lägga samman sina händer och konuugen lägger sina händer
om hans händer och sedan kysser han konungen sjelf. Sedan skall
den tjenstgörande skutilsvennen följa honom till handslag först till
ländemännen, om de äro inne, och sedan till andre hirdmän. Men när
hirdman går omkring till handslag, skall ländemannen, af artighet och
nedlåtenhet, stå upp för honom och kyssa honom; detsamma skola alle
hirdmännen. Det är godt, derest så ske kan, om samme skutilsven
följer denne hirdman till andra ställen, der flere hirdmän finnas
samlade, och göres så den gamle hirden bekant med nye lagnötar (för-

1 Äfven framför hertigen bars märke.
2 De flesta utnämningarna skedde vid måltidstimmarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:24 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/2/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free