Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TINGLID OCH VEDERLAGSMÄN I DANMARK. 151
ock namnet på gillena, och hirden har, hvilket Kinch framhållit,
genom föreskrifterna om inbördes hjelpsamhet m. m., mycken likhet med
ett medeltidsgille, i hvilket konungen var den sjelfskrifne åldermannen.
Tilläggas må, med afseende på den följande framställningen, att
i en handskrift af hirdskråt säges det om skutilsvennerne: ’de heta
med rätta riddare’.
I Danmark förekom af gammalt en korporation, som kallades
tinglid. 1 En isländsk saga säger tingmannalidet redan på k. Sven
tjufveskäggs tid hafva varit en stående dansk här i England eller en
dansk besättning i ett par engelske ståder. En annan isländsk saga
förlägger upprinnelsen till tiden efter k. Svens död. De danska
kåällorna göra k. Knut den store till stiftaren. Ehuru denna skara, hvars
namn är något egendomligt 2, uppträdde i England, hafva engelska
källor intet att berätta om henne och således ännu mindre om hennes
organisation, men för k. Knuts tid omtala de huskarlar, och detta synes
hafva varit namnet på medlemmarne af tinglidet. 3 Tinglidet tyckes
dock icke hafva förekommit allenast i England, ty efter den tid, då
England och Danmark skildes åt (år 1042), omtalas tinglidet i båda
landen. I Danmark förekommer ordet tinglid endast hos en författare
Sven Åkesson (vid pass år 1200). De lagar, som voro för tingliden
bestämmande, upptecknades af erkebiskop Absalon efter grundlig
öfverläggning med k. Knut VI. För vårt ändamål är det nog, att vi hålla
oss till dessa omredigerade lagar, hvilka kallas vederlagsrätten. Ördet
är bildadt af lag samt viðr, hvilket i sammansättningar ofta betyder
hvad vi nu beteckna med sammansättningsordet sam-; vederlag betyder
derföre detsamma som samlag, i betydelse af samfund. Medlemmarne
kallas helt naturligt vederlagsmän, men äfven huskarlar, på latin
curiales (af curia, gård, hus), commilitones, milites, equites. Saxo talar
om en eguester ordo såsom motsats plebeius ordo. Ett påfvebref af år
1198 klagar deröfver, att personer, som mot kyrkans lagar äkta qvinnor,
med hvilka de voro beslägtade i femte eller sjette led, trodde sig kunna
behålla hustrun, derest de erlade böter, män af riddareståndet (ordo
equester) en mark, män af allmogen (pedestrium consortio deputati) en
half mark. K. Valdemar I omtalar Skåningar, som tillhörde equestris
militia. Uttrycken antyda tillvaran af ett stånd, som stod öfver
allmogen.
Allmogens krigstjenst utöfvades till fots och till sjös.
Vederlagsmännen kämpade deremot till häst, ehuru de fortfarande voro förbundne
1 Jfr om detta, liksom äfven om den norska hirden, Kinch Den danske Adels
Udspring fra Thinglid (i Aarbøger for nordisk Oldkyndighed för 1875).
2 Kinch tänker på en förvexling af bing och pegn, men då båda orden voro väl
bekanta för Nordborne, synes en sådan förvexling svårligen vara antaglig. De
isländska källorna tala om pingmenn och pingmannalið.
3 Freeman, The Norman conquest, del 1, s. 490 (första upplagan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
