Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU BIRGITTAS UPPFATTNING AF RIDDAREVÄSENDET. 173
som var honom satt. I en uppenbarelse hör hon Christus säga:
»riddarne tillbundo sig med ed och löfte att gifva sitt kött för mitt kött
och sitt blod för mitt blod, derföre slöt jag mig till dem i ett
kärleksband och i ett kompaniskap. Men nu klagar jag öfver desse riddare,
som skulle vara mine, att de äro bortvände från mig, hålla min pina
för intet, glömma mina budord, af hvilka deras själar skulle hemta lust
och näring, de försmå mig och utälta mig af all hog och vilja, de låta
sitt kött sargas för menniskans lof och utgjuta sitt blod för sin girighet,
de dö gerna för verldsliga och djefvulska och fåfänga ord.» 1 Mod
fattades dem således icke, men de vigde ej detta åt det goda. Det fattades
dem den rätta utgångspunkten, nämligen fullständig vanmakt. I en
annan uppenbarelse (bok 8 kap. 32) skildras författningen hos en man,
som är mogen att blifva en god och ärlig riddare. Han säger till sig:
»min kropp är vanmäktig och blöd och ovan att lida sår, handen är
dolsk och jag lat att strida och slå ovänner, min hog är lat att tänka de
himmelska ting — hvad skall jag göra? jo jag vill stå upp och
tillbinda mig med stadig ed under landets konung, att jag skall värja den
helga kyrkans tro med mina krafter och mitt blod.»
I det nyss anförda kap. 35 omtalas i detalj, huru man skulle blifva
riddare, och då berättelsen derom innehåller några moment, som icke äro
i det föregående meddelade, må den här återgifvas. »Den som vill varda
riddare, skall framgå till kyrkogården med sin häst och bonad och der
lemna qvar hästen, ty denne är ej skapad till mensklig högfärd, utan
till lifvets nytta och försvar och Guds ovänners bekämpande. Sedan
tager riddaren en mantel eller kåpa, hvars band skola sättas framför
ännet; såsom messedjäknen tager stolan till tecken att han vill hålla
Guds lydnad och tålamod, så tager riddaren kappan och sätter bandet
öfver anletet till tecken att han antager ridderskapet och lydnaden, som
han omfattat till korsets och trons försvar. Verldsligt väldes baner skall
gå före riddaren, så att han vet sig skola lyda verldslig myndighet i
alla de ting, som ej äro Gud emot. När han går in på kyrkogården,
skola klerkerne gå honom till mötes med kyrkans fana, uppå hvilken
min pina och mina sår skola vara målade, till tecken att han skall
värja Guds kyrka och tro och lyda jämväl kyrkans förmän. När han
går in i kyrkan, skall det verldsliga väldets banér stanna utanför henne
och min fana skall gå före honom in i kyrkan, till tecken, att gudomlig
myndighet går före verldslig och att andeliga ting äro värdigare och
mera att akta än lekamliga. Sedan messan är sagd allt till agnus dei,
skall konungen eller den verldslige herren gå fram till riddaren och
säga: ’vill du varda riddare’? och när han svarar jag vill’, skall
konungen säga: ’lofva då Gud och mig, att du vill värja den helga kyrkan
och tron och lyda hennes förmän i alla de ting, som icke äro mot Gud.’
När riddaren lofvar sig så vilja göra, antvarde höfdingen svärdet i hans
1 Uppenbarelsens bok 8 kap. 35 (i latinska texten bok 2 kap. 13).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>