Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 FRU BIRGITTAS UPPFATTNING AF RIDDAREVÅSENDET.
händer och säge: ’se, jag antvardar dig svärdet i dina händer, att du
skall hafva ditt lif ospardt för Guds kyrka och tro, att du skall
nedtrycka Guds ovänner och värja Guds vänner’. Derefter antvarde han
honom skölden och säge: jag antvardar dig skölden, att du skall värja
dig mot Guds ovänner och att du skall hjelpa enkor och faderlösa barn
och dertill att du skall öka Guds heder i all ting’. Derefter lägger han
handen öfver hans hals 1 sägande: ’du är undergifven kyrkans våld och
lydnad, tänk derpå, att du med gerningen fullkomnar hvad du band dig
till vid mottagandet och löftet.’ Derefter lägger han manteln eller kappan
öfver honom, att han må ideligen hafva i åminne hvad han lofvade
Gud och att han uppenbarligen tillband sig i kyrkan att mer än andre
värja tron. Sedan detta är gjordt och agnus dei sjunget, gifve presten,
som säger messan, min lekamen, att han skall värja den kristna kyrkan
oeh tron, att Jag skall vara i honom och han i Mig, Jag skall gifva
honom hjelp och styrka, så att han ej skall vilja något utan Mig och
intet rädas utan Mig, sin Gud. Blir han riddare i marken i [fält] 2 för
sin heder och tros försvar, så duger det honom icke mindre, om blott
afsigten är rätt, ty jag är allestädes med min makt, och enhvar, som
har rätt akt och god vilja, må täckas mig.»
Om än vi kunna tänka oss, att något af detta ceremoniel är
tillkommet på grund af fru Birgittas uppfattning af riddarväsendet och dess
behof af reformerande, torde vi dock icke gå för långt, om vi
misstänka, att vid riddarevärdighetens utdelande i Sverige icke hvarje detalj
var lika det franska ceremonielet.
Under korstågens tid kunde man lättare få personer att af verklig
fromhet inträda i riddarnes samfund än under 1300-talet, som i mångt
och mycket hade blifvit mera förverldsligadt. Någon verklig förändring
hafva helt visst ej heller fru Birgittas sträfvanden verkat.
Fj nog dermed, att i riddareväsendets yttre uppträdande fanns mycket,
som drog sinnet från fromheten. Vi måste och besinna att, såvida vi
kunna finna af källorna, någon egentlig pröfning ej gjordes med den,
som önskade blifva riddare. Att hafva genomgått pröfvotiden synes
hafva varit nog; vi torde få tillägga förutsättningen, att vederbörande
i det yttre höll sig kyrkans bud till efterrättelse.
Att en riddares söner skulle blifva riddare föll sig helt naturligt
och andre kunde äfven genom manlig idrott nå denna utmärkelse.
Dertill kom, att hvarje riddare ansågs berättigad att utdela riddareslag.
Derest en pröfning om tänkesätt verkligen hade kommit i fråga, är det
omöjligt att antaga, att hvarje riddare skulle kunna vara i stånd att
företaga en sådan ransakning af en annan menniskas inre. Ridderskapets
meddelande föregicks väl åtminstone stundom af bikt och mottagande af
1 En ersättning för örfilen.
2 Detta synes innebära en antydan, att man äfven i Sverige plägade belöna en visad
större tapperhet med riddareslag utan iakttagande af reglementets ceremoniel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
