Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 DE ANDLIGE RIDDAREORDNARNE.
tukten, såsom conversi och converse, utföra sådana arbeten, som voro
för verldsliga för munkar och nunnor, hvilka i följd af den hjelp de på
detta vis erhöllo kunde mera ostördt hängifva sig åt det rent andliga.
I en krönika berättas för år 1083: »otaliga, så män som qvinnor,
hängåfvo sig vid denna tid åt ett sådant lefnadssätt, att de, under klostrens
och munkarnes tillsyn förde ett gemensamt lefverne och tjenade dem.
Till och med grefvar och markgrefvar såg man då tjena bröderne i
köket och bakstugan, i arbetet på åkern och i vaktandet af svinhjordarne.»1
Desse konverser fingo äfven tjenstgöra i klostrens hospital och vunno
inom dessa så stor betydelse, att hospitalen blefvo i mindre eller större
grad, stundom helt, sjelfständiga. De samverkande konverserna antogo
en regel för sitt lefverne, oftast den s. k. augustinska, som var något
friare än de egentliga klosterreglorna, och lefde under tillsyn af en
föreståndare eller föreståndarinna.
Under intryck af denna rörelse och af den exaltation, som
uppenbarar sig i korstågen, uppkommo de andliga riddareordnarne.
Under den senare hälften af 1000-talet hade en rik man i Amalfi
grundlagt i Jerusalem ett stort hospital, som vårdades af ett brödraskap
af lekmän under en mästare. När den heliga staden hade blifvit
intagen af korsfararne, inträdde flere af dem i detta brödraskap, för att,
sedan hufvudsyftet med härfärden vunnits, egna sig åt fromhetens verk.
Så inträdde här åtta franska riddare, som sig emellan slöto en närmare
förening, med förpligtelse att med väpnad hand skydda pilgrimerna
under deras färder till och från Jerusalem. Med förbiseende af de
barmhertighetsverk, som af gammalt utöfvades i hospitalet, hängåfvo sig
de åtta uteslutande åt den mera krigiska hjelpsamheten, de trädde ock
ut ur hospitalet och vunno erkännande som en egen orden,
tempelherrarnes. Namnet erhölls på grund deraf, att åt orden upplåtits
en del af det kongliga palatset, som ansågs intaga det salomoniska
templets rum. Den nye orden väckte genast lifliga sympatier, Bernhard
af Clairvaux omfattade honom med mycken välvilja och medverkade
vid utarbetandet af stadgarne, som år 1128 gåfvos af påfven.
Ördensregeln omfattar såväl det andliga och det verldsliga elementet i
ordensväsendet, hvars uppkomst är betecknande såväl i ridderskapets som i
munkväsendets historia. Inom tempelherrarnes orden öfvervägde dock
det verldsliga elementet. Den välgörenhet, som de andlige
riddareordnarne voro skyldige att utöfva, iklädde sig här uteslutande en verldslig
och krigisk form — försvar mot de otrogna, och orden bestod från början
af endast två klasser, riddarne och de tjenande bröderne, af hvilke
senare en del, genom börden hörande till borgareståndet, äfven deltogo
i den krigiska verksamheten och framför allt gjorde sina tidigare vunna
kunskaper och erfarenhet gällande i förvaltningen af det timliga goda,
som i rikt mått tillföll orden eller af denne inkräktades. Ty tempel-
1 Jfr Uhlhorn, Die christliche Liebesthätigkeit im Mittelalter (1884).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
