Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 SVENNER AF OLIKA SLAG.
frälsemän (nobiles homines mediocris status, landslagen), svenner och
frälsemän (1375), riddare och svenner som motsats till friborne
frälsemän (1470). Här användes än som namn för det hela, än som namn
för en grupp svenner, af vapen, armigeri, men huru ombytlig
terminologien än är, så framstår fullt tydligt, att åtminstone från k. Magnus
Erikssons minderårighet gjordes skilnad mellan svenner och svenner.
Denna skilnad fanns dock helt säkert tidigare; jfr de vid pass år 1280
omtalade hirddrängarne.
OÖrdet sven betyder dels gosse (i motsats till flicka), dels- tjenare.
Den blifvande riddaren fick hos en annan riddare tjena och bar den
tiden med rätta svennenamn. I utlandet var det en gifven sak, att
den, som var af ädel börd och gått igenom sin förberedelsetid, blef
riddare. I Sverige var det helt annat, ty det dröjde ofta mycket länge
hos oss, innan en till myndig ålder kommen man erhöll
riddarevärdigheten, ja äfven personer, som spelade en mäktig rol inom samhället
blefvo aldrig riddare. Det märkligaste exemplet på sådane är den
mäktige Bo Jonsson. 1 För den, som hade fullgjort sin tjenstetid och
derefter som mogen man skött icke blott sina angelägenheter utan äfven
rikets (var t. ex. riksråd), kunde titeln sven icke längre tagas i den
ursprungliga betydelsen af tjenare, utan betecknar ordet, i öfverflyttad
bemärkelse, en lägre grad inom riddareklassen. Betecknande är i detta
fall uttrycket ’svenner som äro riddares vederlikar.’
Det latinska ordet armiger betyder ’en, som bär vapen’. Ördet
betecknar en särskild del af svennens tjenstgöring, nämligen hans
skyldighet att vid riddarespel eller i örlig bära sin herres vapen intill
dess denne behöfde dem. Hos oss förlorade titeln armiger, liksom
sventiteln, sin ursprungliga betydelse, så snart mannen upphörde att tjena
i en annans gård. Vi hafva sett att ordet armiger användes i olika
betydelse. Är 1330 talas om milites — armigeri — andre som åtnjuta
frälse. År 1344 talas om milites — militares — andre armigeri —
alltså en delning af armigeri i två klasser. År 1365 talas om milites
— militares — armigeri — det sista namnet tillhörde således då endast
den lägsta klassen inom frälset.
Ordet militaris betecknar, enligt Du Cange, en krigare, särskildt en
krigare af högre värdighet.
Om titlarne svenner och armigeri äro enkla att förklara, så möta
vi svårigheter, när vi gå öfver till titeln svennavapen eller, kortare,
1 Att han aldrig erhöll riddarevärdighet, har billigtvis väckt ganska mycken undran.
Att han varit sniken efter jordagods och i förvärfvandet af sådana kränkt lag och
rätt, är uppenbart, men bevisen derför framlades åtminstone icke i allmänhet förr
än efter hans död, och detta hans lyte torde ej kunna förklara uteblifvandet af
riddarevärdigheten. Man har ock tänkt på hans åtgärd att genom kejsarsnitt ur
sin döende hustru uttaga fostret, så att detta kom att ärfva modren och ärfvas af
fadren, men det finnes ingen anledning att antaga, att denna hans åtgärd
framkallat klander. Intyg om förloppet framlades för konungen, som stadfäste det.
Frågan måste ställas under framtidens dom. Att riddareslag utdelades under k.
Albrekts tid, är visst. Arvid Gustafsson var väpnare år 1371, riddare år 1373.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
