Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 2. Stormännen. Ridderskapet. Frälset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADERAD HÄSTTJENST. 211
Uppgifterna gälla icke hela landet, och de kunna icke lemna några
fullgiltiga bevis för den föregående tiden, alldenstund, såsom ock under
1500-talet påminntes, ett hårdt örlig med dess manspillan ligger före
den tidigare af dessa uppgifter. Under den närmaste tiden stego
siffrorna.
K. Gustafs regering införde i frälsemännens hästtjenst en mycket
väsentlig förändring, nämligen en gradering. Det bestämdes vid Vesterås
riksdag år 1525, att en hvar, som hade kronans ränta d. v. s. en
förläning, skulle för 200 marks inkomst hålla tre karlar med godt harnesk
och häst, som var värd 24 mark, att den frälseman, som hade 20
marks årlig ränta [af sin egendom] skulle hålla lika god häst samt
dragtyg, att den, som hade mindre ränta skulle hafva ett godt skyttetyg,
armborst eller rör och häst efter bästa förmåga, att enkor efter
frälsemän, som hade 20 marks ränta, skulle hålla häst för 24 mark och ett
godt dragtyg, men de, som hade mindre ränta, skulle hålla en god karl
med armborst eller rör. I sitt bref till frälset i Finland, af den 31 maj,
redogör konungen på något skiljaktigt sätt för riksdagsbeslutet i denna
punkt: hvar frälseman, som hade gods till 400 marks värde, skulle hålla
en häst och ett harnesk ’efter denna nya manér’, den som hade större
egendom, skulle hålla proportionsvis mera, den som hade mindre skulle
hafva ett godt skyttetyg med ett godt rör eller armborst. Om
förläningsinnehafvarne säges detsamma som nyss, men om enkorna intet.
En ny förordning utkom redan följande år. Då heter det, att för
400 marks ränta såväl af kronans ränta som af frälse skall man hålla
sex gode karlar, tre med goda dragharnesk och tre med stålbåge och
knäfvelsspjut, samt häst af 30 marks värde. En annan uppteckning af
beslutet talar om tre karlar med dragtyg och 30 marks häst m. m. och
om tre med godt skyttetyg, 24 marks häst m. m., dock var konungen
till freds på det sista, att för hvart belopp af 200 mark skulle hållas
en väl rustad karl med kyriss, 30 marks häst o. s. v. och två med goda
skyttetyg och 24 marks häst. I ett bref till Finland, i hvilket konungen
redogör för beslutet, talas dock om tre karlar med dragharnesk och tre
med skyttetyg för hvart räntebelopp af 400 mark. År 1532 föreskrefs
att de arme knapar, som ej mäkta utgöra en rustning, få slå sig samman,
två och två om en sådan; den, som ej har så god rustning som tillbör,
göre hellre ut två goda karlar till fot med rör eller goda armborst i
stället för en resenär (ryttare).
Man har påstått, att i Sverige fanns redan under medeltiden en
särskild konglig orden, densamme, som i senare tider kallats
serafimerorden. Som stiftare har blifvit nämnd dels — och vanligen — k. Magnus
ladulås, dels k. Magnus Eriksson. Jag håller mig uteslutande till det
förra påståendet, då det scnare vunnit allenast ringa erkännande. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
