Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 1. Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 BONA DER.
med en lång frans. Bonaderne voro färgade, antingen med en färg, då
de stundom hade ett ständigt återkommande mönster, eller med flere
färger, ordnade som vertikala band, af tydligt skilde färger (fig. 45);
äfven å desse mångfärgade bonader funnos mönster inväfda i tyget.
Men man hade äfven bonader, som voro utsirade med större
konstnärlighet, visande bilder m. m., vare sig desse voro åstadkommna genom
väfning eller blifvit å tyget sömmade. Törhända använde man äfven
för prydande af bonader i hemmen samma sätt, som blifvit användt för
sirande t. ex. af antependier i kyrkorna, nämligen att medels utskurna
trämodeller å lärft fasttrycka mörkt vax, som, efter modellernas utseende,
bildade figurer och ornament. 1
De målningar, som anbragtes å kyrkornas väggar, ersatte bonader.
I hemmen användes desse icke dagligen, åtminstone icke de
prydligasto af dem, utan uppsattes vid fostliga tillfällen. Äfven i kyrkan
firades fester af olika grad och man vinnlade
sig om att åstadkomma för de största högtiderna
en rikare utstyrsel, men hvardaglighet fick al-
! ! l 1.. drig finnas i kyrkan, hon blef derför rikare
11. dekorerad än hemmet och hade ofta i vägg-
1. ; ! . målningarna ständiga bonader, som icke
bebofde bytas om. Nedanför dessa väggmål-
IF 7 H. 1II. E ni 7 n i
1 n. .
1 1
1nkT HF ng
! l
11
p. ;
li
1
! Ne l 14
1
l l 1
l ! ningar se vi mycket ofta, som en afslutande
nn dekoration, måladt ett långsträckt stycke tyg,
som på vissa mellanrum är viradt omkring en
spik och mellan hvart par af spikar hänger ned
n med vanligen rik veckbildning. Redan under
1300-talet förekommer i flere kyrkor detta sätt
V 11 lI WULUNI([(([1 att dekorera (fig. 46) och det bibehölls ända
l dl 1. DDDADAAAAA2 n till medeltidens slut. Det är derföre ganska
45. En bonad. sannolikt, att man använde samma sätt att
dekorera de nederste delarne af väggarna i den enskildes boning, så
framt desse delar ej voro skylde af intill dem ställda möbler, men i
bostaden torde dekorationen icke hafva varit målad, utan verkligen be-
stått af tyg, som uppfästes när man så fann för godt.
De löse bonaderne sattes upp när man ville och ersattes med nye,
när de gamle ej längre föllo en ny generation i smaken. Det kom
mindre lätt i fråga, att utplåna gamla målningar, när sådana voro
utförda å väggarna till ersättning för bonaderne, eller att ändra de snide-
Fig. 45. Efter målning å en dörr hörande till ett altarskåp i Statens Historiska
Muscum från Eds kyrka, Kalmar län, tillverkadt år 1526.
1 En bonad af sejan omtalas år 1382, en tæpete bonadh år 1407. En bonad med
en korsfästelsebild, använd i ett privatrum (cortina crucifixum continens et in
hospicio meo pendens) omtalas år 1350, en cortina cum uno antiquo sotlärift år
1444. Bonaden kallades på latin äfven ornatus stuparum, hospiciorum (år 1325).
En flamsk (flamländsk) bonad, 20 alnar lång och två små stickade bonader funnos
på Stäkeholms slott år 1506.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
