Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PICKELHUFVAN. 337
Norge. Saladen förekommer i Frankrike först under 1400-talet.1 Han
kan då icke hafva uppenbarat sig i Norge århundraden tidigare, utan
måste således den nämnda traditionen underkännas.
Den andre formen är en hjelm af det utseende, som var under
1400-talet vanligt, men mera kullrig öfver framsprånget framför
ansigtet, och med större öppning framför ansigtet, hvilken öppning
försvaras genom bugtade jerntenar eller jernribbor, som gå i vertikal
riktning mellan öppningens öfre och undre sidor (fig. 156). Denne form
blef under den följande tiden vanlig och användes än i dag såsom
heraldisk hjelm.
Det förefaller, som om hjelmen — i den mening, i hvilken ordet
här tagits — jämte saladen tillhört krigarne af något högre rang,
jernhatten åter de lägre stående. Afbildningarna från medeltiden synas
antyda detta. Bergsmännen på
Kopparberget buro, enligt privilegierna
af år 1347, jernhattar.
I Alexanderssagan omtalas i en
vers
p
afi
1
qĄil p
He
2
T
gl
;
.
iærnhat ok hiælm ok pækilhuwa.
Namnet päkelhufva är lånadt
från tyskan, der det heter pickelhaube
eller beckenhaube och betecknade den
hjessan omslutande jernhufvan. I
förteckningen öfver k. Magnus
Erikssons egendom på Bohus omtalas en
pækilhuwa med ’slappor’. Annars
synes päkelhufvan hafva burits
företrädesvis af egentlige soldater.2
Mellan jernhatten och päkilhufvan torde
någon egentlig skilnad knappast
hafva funnits.
Den öfver hufvudet dragna brynjan stärktes med hjelmen, jernhatten
o. s. v. Men man fann brynjan vara otillräcklig äfven när det gällde
att skydda bålen samt armar och ben. Brynjans försvarskraft blef icke
synnerligen ökad genom vapenrocken. Man sökte stärka brynjan medels
anbringande å vissa ställen, de mest utsatta, af läder med stoppning
eller af skifvor af jern eller stål. Under 1200-talet se vi i utlandet
den ena förstärkningen antagas efter den andra. Vid århundradets midt
156. Ur ett sköldebref.
Fig. 156. Efter teckningen i Matts Lydkes adelsbref af år 1483 (Riksarkivet).
1 Med en förberedande form under 1300-talet; jfr Viollet-le-Duc, Dictionnaire du
mobilier français del 6, ordet salade.
2 Schultz citerar efter en tysk skald från medeltiden Ottokar von Steier: Daz
gewappent fuessz volkch Die heten sich geflisszen, Daz ir pekchel-hauben
gelisszen.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 2. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
