Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 3. Drägt och smycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 ALLMÄNNA ANMÄÅRKNINGAR.
ty ganska lifliga förbindelser egde rum mellan vårt land och norra
Tyskland äfven innan hansan och hennes städer hade vunnit den
maktställning gent emot Norden, som de sedermera erhöllo. Mellan
de svenske stormännen och nordtyska ätter egde förbindelser rum,
Birger jarl d. y. var gift med en tyska och hade barn gifta i Tyskland.
Magnus ladulås äktade en holsteinsk grefvedotter, Tyrgils Knutsson var
gift med en grefvinna Ravensberg o. s. v. Politiska förhållanden
inleddes med grefvar af Holstein och af Meklenburg, tyske grefvar och
riddersmän gjorde krigstjenst i Sverige eller för svensk räkning.
Danmark var för öfrigt en naturlig brygga mellan Sverige och Tyskland.
Det är ganska mycken uppmärksamhet, som jag har egnat frågan om
stormännens drägt under medeltiden. Törhända har jag att vänta en
förebråelse, för att jag varit så vidlyftig och
gått in i så många detaljer. Det senare har
varit nödigt, då så många af
medeltidsspråkets namn och uttryckssätt äro svårtydda och
då ämnet hos oss knappast varit behandladt
sedan C. R. Berch för mera än hundra år
sedan i olika tidskrifter meddelade sina
uppsatser ’om qvinnokläder’ samt ’om
manskläder’. Vidlyftigheten vill jag försvara med
den stora betydelse stormannakretsarne hade
för medeltidslifvet, och dermed att drägten
och smyckena, åt hvilka så mycken omsorg
egnades, äro för det lifvet ett vida mera
karakteristiskt uttryck än de äro det i våra
dagar.
Detta beror icke allenast på den
om-Sll ständigheten, att medeltidens drägter voro så
3860. Sankt Olof. mycket rikare och mera utpräglade
vittnesbörd om tidsskedenas smak och karaktär:
medeltidens drägt utöfvade derjämte på lifvets förhållanden en vida
mera afgörande roll än nutidens drägt förmår göra. En hvar, som
erfarit obehaget att för en stund bära en rock eller en klädning, som
icke sitter riktigt väl och som deraf förlorat en del trefnad och kännt
sig generad, bör hafva lätt att förstå, huruledes medeltidens drägt, så
litet lämpad efter kroppens beqvämlighet, måst mäktigt inverka på
menniskornas hållning och sätt att röra sig, på hela deras verksamhet.
Derest man lemnar ur sigte det inflytande drägten sålunda utöfvat på
sammanlefnaden och förhållandena i allmänhet, kan man ej om dem
bilda sig en rättvis uppfattning.
Fig. 380. Efter skulpterad bild från Gotland, nu förvarad i Statens Historiska.
Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
