Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 4. Allvarliga sysselsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468 FRU MÄTTAS BREF.
kunnig person. Vi hafva all anledning att beundra såväl skrifvaren,
som så väl fattade i pennan hvad hon ville hafva sagdt, som — och
framför allt — henne, som trots bundenheten af att vara beroende af
en annan kunde så göra sin personlighet gällande i de dikterade orden.
Ty det är uppenbart, att det är en personlighet, som talar i dessa
mycket märkliga bref. Om vi se bort från det gammalmodiga, som
uppenbarar sig i de flitigt använda tilltalsorden ädelhet, herradöme
o. s. v., äro brefven sådana, att de kunde mycket väl vara skrifna den
dag som i dag är. Det är en kraftig och ädel qvinna, som älskar sin
man och på allt sätt vill främja hans bästa, som längtar, när han är
borta, och som måste hafva njutit, när de voro tillsammans. Det senare
kunna vi icke se af hennes bref, ty när de voro tillsammans, då
behöfde bref icke skrifvas. Men det var på samme gång en praktisk
qvinna, som kunde sköta sitt hus och dessutom, då hon var gift med
Sveriges främste storman den tiden, hade en öppen blick för tidens
politiska förhållanden. Hon lefde med i de politiska förhållandena,
kunde gifva råd och anvisningar. Hon stod sin man så nära, att hon
dristade sig till att bryta till honom ankommande bref.
Det var en maka, som icke blott skötte sitt, d. v. s. hushållet och
hvad dertill hörde, utan också gick fullständigt upp i mannens
lifsgerning. Hon hade haft mycken erfarenhet af lifvet, och under denna
hade hon hunnit att mogna. För den af sjukdom hemsökte, mot många
inre och yttre svårigheter kämpande hr Svante Nilsson måste hon hafva
varit en synnerligen god hjelp. Det är skada, att vi icke hafva i
behåll några af honom skrifna bref till henne.
På ett af fru Mättas bref har utanskriften följande omständliga
lydelse: ’ärlig och välbördig man, stränge riddare hr Svante Nilsson,
rikets föreståndare och min allra käraste gode vän’. Adressen innehöll
således icke allenast namnet å den, till hvilken brefvet var stäldt, utan
äfven ett förnyande af de i brefvet förekommande helsningarna.
Den adress, som användes af fru Mätta, öfverensstämmer med det
formulär, som den tiden var vanligt. Ur Grönblads Nya källor till
Finlands medeltidshistoria meddelar jag några prof på brefutanskrifter.
K. Karl Knutsson skrifver år 1467 till hr Nils Bosson Sture: ’vår
käre svåger och synnerligen gode vän hr Nils Sture, riddare och
höfvidsman uppå Vesterås etc. sändes detta bref’”. K. Hans skrifver år 1498:
’oss älskelige hr Henrik Krummedige, riddare, vår embetsman på
Bohus’.
En borgare i Stockholm skrifver år 1498 till hr Svante Nilsson:
’ärlig och välbördig man, hr Svante Nilsson, vår käraste nådige herres
marsk i Sverige och höfvidsman på Elfsborg, ödmjukeligen sändes detta
bref”. Till samme herre skrifver hr Sten Sture följande året: ’ärlig och
välbördig man hr Svante Nilsson, höfvidsman på Stegeborg, sin käre
son, kärligen sändes detta’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
