Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 3. Bostäder. Tjenare. Drägt och smycken. Allvarliga sysselsättningar. Nöjen och njutningar - 5. Nöjen och njutningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLTIDSTIMMAR. 479
tyranniska, eftersom man för deras tillfredsställande trotsade de hinder,
som restes af de stora afstånden.
Starkt kryddad mat framkallar gerna törst. Till dennas släckande
använde man öl, mjöd, vin från Rhenlandet och Frankrike, kirsedrank och
annat.
Der var god kost och ädel sed
och all den glädje man torfte vid
mjöd och öl och kirsedrank
och vin både rödt och blankt [hvitt],
heter det i rimkrönikan. ÅÄfven de städer, som lågo inne i landet, hade
dessa varor i större myckenhet. Under Gustaf Erikssons resning blefvo
år 1521 de bodar i Vesterås, i hvilka dryckesvaror såldes, utplundrade
af dalkarlar och bergsmän. »Alla vinbodar», berättar Peder Svart, »under
rådstugan och uppe i domkyrkan voro fulla med ganska mycket vin,
mjöd, kirsedrank och öl, derföre gåfvo de sig tillbaka, slogo upp bodarna,
plundrade och bytte godset sig emellan, somliga satte sig ned att dricka
och slogo sig strax fulle af vin.»
Måltidstimmarne voro under medeltiden helt andre
än nu. Krönikor, dikter och andra berättelser
underlåta visserligen att omtala, vid hvilka klockslag det
ena och det andra af lifvets hvardagliga företag
utfördes. Man torde så godt som allestädes hafva haft
samme måltidstimmar, och anledning fanns cj att i
särskilda fall omtala hvad för alla var bekant. Vi få
derföre nöja oss med antydningar. I föreskrifterna
gällande lifvet inom Vadstena kloster finna vi några 382. Måltid.
antydningar om måltidstimmarne. 1 Det var
klosterfolket tillåtet att sofva åtta timmar, från kl. 8 på aftoncn till kl. 4 på
morgonen — den som kunde sofva mindre utan att ’vanskas’ i förstånd,
sinne och lekamlig kraft, skulle hafva lön, ifall han eller hon sofve
mindre. Tiden mellan 4 på morgonen och 8 skulle användas till nyttiga
sysselsättningar. De två närmaste timmarne — således kl. 8—10 —
fingo de sitta till bords —, kan det vara mindre, skolen I hafva lön
derför af Gud — och den tiden skall icke förlängas utan skälig orsak.
De följande sex timmarne — således kl. 10 f. m.—4 e. m. — skulle
brukas till nödiga arbeten, de två timmarne kl. 4—6 e. m. till
aftonsång, nattsång och andra gudliga böner. ’Sedan hafven I två timmar
— således kl. 6—8 e. m. — till att äta och dricka om qvällen och till
kroppens höfviska hugsvalelse och lättelse’. Hos stormännen togo de
verldsliga sysselsättningarna naturligtvis en dryg del af den tid, som i
klostret var anslagen åt öfningar i andakt och läsning. Men om i
Fig. 382. Från målningarna i Risinge kyrka (1430-talet).
1 Fru Birgittas Revelationes extravagantes, kap. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
