Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 1. Krigsfolket och dess beväpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630 VÅRDHÅLLNING.
Alla dessa företeelser inom krigets område tager jag här, då det
icke är fullt klart, huruvida ledungsprincipen i verkligheten spelade
någon roll, i sammanhang med försvaret.
Under de aflägsnare tider, då man var van vid ofrid, fann man
det nödigt att i lagen intaga föreskrifter om hvarjehanda
försigtighetsåtgärder. Man måste hålla vård inom kusttrakterna. Upplandslagen
innehåller i konungabalken (kap. 12) följande föreskrift härom.
»Nu väntar man här i land sitt, då vilja de vård utsätta för sin
landsgömma [landets försvar], byvård, strandvård och bötavård. Fäller
[försummar] man byvård eller blir man skuren [anmäld] i den vården,
böte 3 öre, det är bymännens ensak. Fäller man strandvård eller blir
skuren i sådan, är det 3 marks bot, en tager konungen, en skeppslaget,
den tredje tager den i vård skär [den som gör anmälan]. Varder man
ej skuren och fäller vården, då tager den en mark, som är i vårdhåll
med honom. Nu fäller man bötesvård eller varder skuren i sådan vård,
det är 6 marks bot, det är konungens ensak.»
»Nu kan skada komma genom desse vårdar, som nu äro uppsagde.
Då är det dess vitsord, som vården håller, att vita [bevisa] det med
två män, som honom hörde, att han lagligen ropte tre härrop.. Orkar
han ej [framställa] dessa vittnen, då böte han 40 mark, om det härjas
och brännes. Göres ingen skada, vare han saklös.»
»Ingen må en annan i vård för sig sätta utan att han svarar för
saker för den han för sig sätter såsom han sjelf svara skulle, om han
i vård bryta kunde.»
»Bönder och bolfaste män ega i vård nämnas. Ej må qvinna i vård
sättas och ej löskeman [icke bofast man]. — — —
»Strandvård skall hållas tills sol är uppgången. Sedan eger han
lagligen tillsäga den näst honom skall vård hålla, med två mäns vittnen,
och sedan gånge vård som budkafle.»
Det gamla naiva språket bringar i viss mon förhållandena med
vården fullt lefvande för oss, t. ex. uppgiften om de tre härropen.
Men i öfrigt förekomma i detta lagstadgande hvarjehanda otydligheter.
Jag har i modernt språk återgifvit lagtextens ord så noga som
möjligt, för att visa, huru stor i vissa fall oklarheten är.
Det är tre slag af vård, som omtalas, byvård, strandvård och böta-
eller bötesvård. Byvården var tydligen en vakt, som hölls för en
särskild bys räkning: böterna, i händelse af försummelse, tillföllo byn
odelade. Strandvården gällde ett större område, derföre skulle af böterna
en tredjedel tillfalla skeppslaget, och som bygdens sak äfven var rikets,
tillföll en annan tredjedel konungen. Jag antager med Ihre, 1 att ordet
1 Schlyter sätter bötavarþer = vakt, som i krigstider hölls på höjder, för att,
genom antändande af uppreste trästaplar (vårdkasar), tillkännagifva fiendens
ankomst. Han antager, mot Ihre, att böti endast genom olikhet i uttalet
skiljer sig från det norska viti, som betyder märke. Denna sammanställniäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
