Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 2. Försvarsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖREBRO. VESTERÅS. UPPSALA. 773
ning. Under natten lät konungen gripa dem och ’kastade dem i tornet’.
Huruvida härmed menas ett kärntorn eller ett torn, som stod i
sammanhang med muren, kan nu icke afgöras. Hertigarnes vänner belägrade
Nyköpings hus, hvilket till sist blef intaget, ’nedbrutet i grund’. Under
k. Magnus Erikssons tid synes slottet icke hafva blifvit återställdt; det
synes icke förekomma i urkunder från hans regering. På k. Albrekts
tid innehades Nyköpings län af hans fader hertig Albrekt, hvilken
anförtrodde det åt sin landsman hr Raven van Barnckow. I dennes
räkenskaper 1 heter det: »år 1365 förtärdes under fastan i Nyköping,
när slottet först började byggas».
Förstöringen synes hafva varit grundlig, eftersom återställandet
omtalas som ett byggande på nytt. Sedermera kom huset i händerna
på Bo Jonsson, och han synes hafva fortsatt byggandet.2 Nyköpings
hus var ett fäste af vigt under den återstående delen af medeltiden.
Under Vasatiden blef det förändradt.
Under de oroliga tider, som utmärka slutet af k. Albrekts och
början af dr. Margaretas tid, uppförde någre af den förres anhängare
ett fäste (fortalitium seu castrum) i närheten af Strängnäs domkyrka
och på jord, som tillhörde denna. Biskopen och hans kapitel klagade
häröfver hos påfven, hvilken år 1392 anbefallte en undersökning.
Enligt anteckning å påfvebrefvets baksida hette stället, å hvilket fästet
blifvit uppfördt, Husberget. 3
På en holme i Svartån, utanför staden Örebro, låg Örebro hus,
hvilket förste gången omtalas år 1364, då det intogs af hertig Albrekt.
Det var uppenbarligen ett af Sveriges vigtigaste fästen, hvilket i
regeln innehades af betydande män, en hr Algot Magnusson, en
Engelbrekt, en hr Svante Nilsson, den yngre hr Sten Sture. Det nuvarande
slottet har fått sin slutliga gestalt under Vasatiden.
I söder om staden Köping, på en ås, som å två sidor begränsas af
ån, på en tredje af en sank mark, låg Köpings hus. Det omtalas förste
gången år 1375 och förstördes af Engelbrekt år 1434. För några år
sedan bortgräfdes lemningarna af fästet, då det påstods, att platsen
behöfdes för jernvägen. Föreskriften att taga vara på fynden och att
afgifva berättelse om de iakttagelser, som gjordes under gräfningen,
respekterades icke.
På enahanda sätt låg Vesterås hus invid Svartåns mynning i söder
om staden. Det uppfördes mot slutet af 1300-talet och bibehölls till
medeltidens slut. Det nuvarande slottet gifver ingen föreställning om
medeltidsborgens utseende.
I Uppsala hade erkebiskoparne ett befäst hus, hvars grundmurar
blottades när den nye universitetsbyggnaden uppfördes och marken
1 Delvis tryckte i Styffes Bidrag, del 1.
2 Styffe, Skandinavien under unionstiden, andra upplagan, s. 221 anm, 5.
3 Detta påfvebref förvaras i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
