Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 4. Flottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅT. ESPING. SKUTA. JAKT. 865
Holken var icke något af de mindre fartygen. Inne i Småland hafva
ända in i nyare tid de båtar, som finnas på Bolmen, kallats skepp — 1
en inkonseqvens i annan riktning.
Båt (bater) har regelbundet betecknat en mindre farkost, särskildt
den roddbåt, som aldrig fick saknas hos en större farkost för
upprätthållandet af förbindelsen mellan fartyget och stranden. Medeltidens
hamnar voro i allmänhet af en mycket dålig beskaffenhet, hvadan
skeppen i regeln måste ankra ett stycke från land. En sådan båt kallades
skipbater. 2 Båtar synas vid sjöstrider hafva skickats omkring med
skyttar för att ofreda fienderne å de större fartygen; sådane kallades
skyttebåtar. 3
Till de mindre fartygen hafva vi vidare att hänföra espingar, skutor,
jakter och kreare.
Espingen räknas i allmänhet bland de minste farkosterne, men detta
är dock icke fullt riktigt, alldenstund hr Hemming Gadd år 1506
skrifver, att han har på stapeln två espingar, hvardera till sextio karlar.
Espingen var således något större än en båt.
Skutan var väl egentligen icke afsedd för krigsbruk, men fick
naturligtvis, när så behöfdes, göra tjenst för sådant. Enskilda personer
höllo sig ofta med skutor, ibland kunde en person hafva tvänne (1309).
År 1491 omtalas en skuta på 5—6 läster. Skutorna voro åtminstone
stundom af mycket god konstruktion, så att de kunde göra god fart.
Sådana kallas i den äldre rimkrönikan löpeskutor eller löpande
skutor. Under 1400-talet omtalas skutorna mindre ofta; antagligen
gömma de sig bakom någon af de andra benämningarna, som
förekomma i urkunderne. Emellertid fick Ivar Flemming år 1527
befallning att låta bygga på Åland två stora skutor, som skulle vara väl
breda i bottnen och starka med vränger, inhult, inrede, tackel och tåg,
såsom skutor bruka hafva. De skulle icke byggas mycket höga, men
desto bredare, så att de kunde flyta väl grundt ofvan uppå vattnet.
Jakter omtalas ganska ofta. I skären utanför Stegeborg förekom
år 1525 en jakt, som röfvade allt hvad hon kunde komma öfver och
till sist, rapporteras det till konungen, uppbringat fem skutor från
Åland och en från Söderköping. Konungen befallte, att hans två jakter,
Bösehund och Snörenålen, skulle utrustas med folk, lifsmedel och vapen,
för att detta oförsynta plundrande måtte få en ände. År 1534 hade
konungen gjort aftal, att de af frälset skulle hålla några rättsinniga
skepp och jakter riket till tjenst. Desslikes hade då beslutits, att de
1 Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne, del 2, s. 67.
2 Hans skip stötte oc sank i grund .. mz store nöd tha reddes han sielffuer
mz en skipebaath (Rimkrönikan).
3 Grönblad har (Nya källor till Finlands historia, s. 462) upptagit en urkund,
som synes innehålla en antydan om en skyttebåts storlek, men detta
urkundsställe är antagligen af honom felaktigt läst. I föreliggande skick (eth skep
om xxx läster oc en lithen skytta baat ved 1Lx starke) gifver uttrycket ingen
mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
