Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BÖRJAN AF 1300-TALET. 889
tigarne återinsattes i sina forna rättigheter. Erik ansåg sig dock
behöfva stärka sin ställning. Norske konungen lät honom behålla
Ragnhildsholmen och skaffade äfven Varbergs slott i hans händer.
De följande tilldragelserna äro kända. Hr Tyrgils miste lifvet.
K. Birger fördes till Nyköpings slott. Stockholms slott belägrades af
hr Mattias. Hertigarne voro herrar öfver landet.
K. Erik Menved rustade en här. Hertigarne ville vid riksgränsen
hindra denne att tränga in i Sverige. De ryckte ned genom Ätra- dalen,
men kommo för sent, ty Danskarne hade valt en annan väg.
Hertigarne drogo sig då tillbaka, stannade något vid Kindahus, lågo derefter
i åtta dagar vid Bogesund, dit slutligen den danske hären anlände. I
stället för strid drefvos här underhandlingar, och ett stillestånd slöts
mellan hertigarne och den danske konungen på ett år. När stilleståndet
var inemot julen 1307 utlupet, stodo hertigarne i i Skåne, Erik med 500
ryttare från Uppland, Östergötland och Småland, Valdemar med 800 tyske
riddare och svenner, som han under en pilgrimsfärd hade vunnit för
sin tjenst. Vid Örknaljung — ljungöknen — invid den härväg, som
ledde från Markaryd i södra Småland till Holeingbore, mötte en dansk
här och blef slagen. Derefter härjades i Skåne. När fälttåget var
slutadt, förlades de tyske hjelptrupperne i städerne, der man skulle skaffa
dem kosthåll. Somlige lågo så långt åt norr som i Söderköping. Det
är lätt att tänka sig, med hvilka olägenheter en sådan genommarsch af
främmande trupper skulle vara förbunden. Bönderne förtrycktes rundt
omkring städerne. När deras tålamod tröt, grepo de till klubbor och
liar, men ledo jämmerligt nederlag.
Sommaren 1308 ryckte åter en dansk här in i Sverige, anförd af
grefven af Holstein och hertigen af Slesvig. Hertig Erik mötte dem
och utlofvade, att k. Birger skulle återfå friheten och en tredjedel af
Sverige att råda öfver. “Antagligen hade hertig Erik funnit det för
svårt att föra ett krig. Han hotades denna tid från annat håll: konungen
af Norge ville återfå Ragnhildsholmen. Flere veckor låg denne med en
stor skeppshär utanför fästet utan att företaga något deremot, men han
gjorde dock hertig Erik mycken skada genom att under tiden uppföra
Bohus. Detta byggdes visserligen till en början af trä, men var genom
sitt läge ett mäktigt motvärn mot hertigen, liksom det ock blef till
stort hinder för handelsfärderna å elfven, Lödöse och Vestgötabygden
till stort men. Hertig Erik ansåg, att norske konungens försök att
återvinna sin laglige egendom ropade på hämnd. Han gjorde ock år
1308 ett infall i Norge, belägrade Akershus, vann en seger vid Öslo,
vände derefter sjuk hem till Sverige. Xäste sommar gjordes tvänne
norska infall i Dal. Den första skaran vände hem med rikt byte, den
andra blef nedgjord af fogden på Dalaborg. Samma år utkämpade
hertig Erik en sjöstrid med Norrmännen och gjorde ett nytt infall i
Norge, utan att finna någon här, som kunde eller ville möta honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
