Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID MIDTEN AF 1400 TALET. 921
som ej kunde gå eller rida, fördes i hästbårar. 1 Förlusterne beräk-
nades till 1,900 man. K. Karl ryckte ned till Holaveden, men fann
der inge fiender.
K. Karl sände sin frände hr Tord Bonde till Lödöse. Under en
ovädersnatt bröt han in i staden. Danskarne — der funnos ej mera än
60 riddare och svenner — insågo, att försvar var omöjligt, de gåfvo sig
till fångar och skickades till Vesterås att der interneras, till dess de
kunde köpa sig löse. Svenskarne läto k. Kristierns goda vin och mjöd
sig väl smaka. Deras byte var rikt: bössor, spisning, harnesk och
goda vapen. Bland annat fann hr Tord här en väska (taska), som
innehöll bref från hr Ture Turesson på Axevall till k. Kristiern, bref,
som visade, att hr Ture var en förrädare. Till Axevall skyndade då hr
Tord. För att icke väcka uppseende lät han sitt folk färdas dit i små
grupper, fyra eller fem man. När han till sist fått tretio män samlade
inom Axevalls murar, anklagade han hr Ture för hans förräderi och
fängslade honom. Han skulle få vistas i Varnhems kloster, men rymde
derifrån och for tillsammans med hr Eggert Krummedik, den
förrädiske fogden på Rumlaborg, till Danmark. Besättningen på
Rumlaborg fick sträng befallning att icke upplåta fästet åt konung Karl.
Denne kom ned till Axevall, som han öfverlemnade åt hr Tord Bonde,
och begaf sig vidare till Jönköping. Han ville komma in på
Rumlaborg, men dervarande svenner bådo honom söka qvarter annanstädes.
»Hr Eggert förbjöd oss att ingalunda upplåta här för konungen.» Denne
drog sig tillbaka, men kom följande morgon åter till fästet, der han
mottogs med bössor och pilar. Fästet belägrades och gaf sig någon
tid derefter åt hr Erik Nipertz. Hr Magnus Gren försökte återtaga
östra Blekinge för Danmarks räkning, han kom med sexton snäckor
till Avaskär, men blef med förlust tillbakaslagen, lika illa lyckades
för honom ett infall i Möre.
Kriget hade varit kostsamt och vållat mycket lidande. Man var
å ömse sidor trött. Den ene stilleståndsterminen aftalades efter den
andre. Hvad konungarne eröfrat af den andres land, skulle tills vidare
förblifva hos eröfraren. Aftal hade träffats för visse platser, att de
skulle lemnas till k. Kristiern, derest de icke före den 1 augusti hade
fått undsättning från den svenske konungen. Någon sådan undsättning
kom icke, men den 1 augusti var k. Kristiern ej tillstädes, sjelf eller
genom ombud, för att mottaga desse platser. Stilleståndstraktaten
innehåller den egendomliga bestämmelsen, att fogden på Ekholm och
borgerskapet i Lödöse hade rätt att välja, till hvilken konung de ville
hålla sig. Elfsborg kom något senare i händerna på en norsk riddare,
hvilken erkände som sin herre hvarken den svenske eller danske
konungen.
1 Kallas i rimkrönikan rossbårar. Deras armar voro så långe, att en häst
kunde spännas framför, en bakom båren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
