Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
960 KRIGFÖRINGEN
mat och deras hästar. Medan de äro skilde åt, får någon något der
och hvar.» Den 15 oktober höll hr Hemming ting med Mörebönderne
i Hosmo eller någonstädes i närheten. Öfverläggningen blef lång,
hon börjades när klockan slog tio och lyktades när hon slog fem, men
då lofvade ock Möreborne huldskap och manskap och att vilja gå med
hr Hemming för Sveriges rike, med det villkor att han skulle blifva
hos dem i lust och nöd. Man stadfäste å ömse sidor löftet med kyssar
på ett krucifix. Antagligen för att gifva glädjen till känna öfver den
lycklige utgången löste hr Hemmings folk tio eller tolf lodbössor,
hvarvid inträffade den olyckshändelsen, att en bland bönderne blef
skadad i armen. Då blef uppståndelsen stor, bönderne fordrade, att
skytten skulle utlemnas till dem, hvilket skedde, men han lemnades
åter följande dag, då det visade sig, att den sårade icke hade tagit
skada till lifvet. Utom dessa hakebyssor hade hr Hemming med sig
en bysseborg, bestående af elfva bössor på hjul och kärror. Under
natten till den 23 oktober intogs Kalmar stad, hr Hemmings svenner
stego öfver muren i närheten af garpetornet. Striden fortgick på
morgonen, men utgången var afgjord, så att hr Hemming kunde lemna de
stridande för att nedskrifva segerbudskapet. En del af staden var
afbränd, befolkningens antal var i hög grad minskadt, lifsmedel fattades.
Manskap fattades att försvara den temligen vidsträckte staden mot det
alldeles invid liggande slottet, som ännu var i fiendehand. Hr
Hemming hade hos sig inge frälsemän — ’de suto hemma i tredska och
olydnad’ —, utan endast dannemännen från Möre. Han väntade
emellertid mera allmoge: från Sevede hade han begärt hvar tredje man,
men man hade svarat, att man icke ville gå annat än man ur huset.
Gerna ville han dock hafva folk till undsättning, men icke ryttare
’för förrädelses skuld’ — i samma riktning hade han skrifvit tidigare.
Dock hade han godt hopp: ’felar mig icke märket, skola de få en
trång dörr här in på slottet innan julen, med Guds hjelp’. Tillståndet
der torde ej hafva varit det yppersta. Hr Hemming uppskattade
antalet af konungens dervarande skyttar till ej mera än fyratio. Men
man hade på slottet fri förbindelse med sjön och förde undan hvad
man kunde.
Hr Hemming byggde två espingar, hvar för 60 man, men det vore
nödigt, skref han, att hr Svante sände dit några roddarejakter och
espingar. Mer än allt annat behöfdes proviant; komme ej sådan, måste
hr Hemming sätta nycklarne i stadsporten och rymma staden. Sådant
var tillståndet i början af november. Senarc under månaden kommo
till Kalmar tyske ryttare under befäl af kapten Jakob van
Nurenberg. Denne klagar för riksföreståndaren, 1 att det var så ondt om
lifsmedel i staden, att hans ryttare måste sjelfve fara öfver till Öland
1 Som en märklighet må antecknas, att ryttarekaptenens bref har till öfverskrift
’”Jhesus Maria’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>