Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde boken. Krigsväsendet - 5. Krigföringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
962 KRIGFÖRINGEN
plägade snacka så ohöfviskt på herrar och förstar, fruar och jungfrur».
En liten slunga 1 hade emellertid blifvit upprest. Litet senare lät hr
Hemming sänka en skuta för att stänga en farled, men arbetet gjordes
så oförståndigt, att en del af skutan låg öfver vattnet, hvarigenom
Danskarne på slottet fingo tillfälle att sätta sig i besittning af henne.
Vintern vek för våren, och ännu var intet afgjordt. I senare hälften
af april gjordes ett utfall från slottet och de danska skeppen med nio
väl bemannade espingar. De anfallande stego i land på Systraholmen
och tände tre gånger eld på en Stockholmsskuta, som låg midt för
holmen, men ’hon ville ej brinna’ — det är Hemming Gadd, som
skildrar tilldragelsen. När någre af Svenskarne kommit öfver på
holmen, rymde öfver hundra karlar af fienden till båtarne igen och
besköto holmen, Svenskarne kunde icke svara med annat än pilar och
armborst, ’ty svartkonsten [— krutet] var borta’. Anfallet fortsattes,
men fiendens hela byte var en liten skuta. Så följde den ena
skärmytslingen efter den andra. Hr Hemming led brist på lifsmedel och
krut och hans folk öfvergaf honom: ’alle soldenärerne äro bortlupne,
mestadels ock höfvidsmännen med utom Willam af Vadstena’ (den 20
april).2 Vid samma tid fick fienden en betydande undsättning
sjöledes. Vid slottet låg Snokehafnen, Pris, den stora barzan, som tidigare
hade tillhört hr Sten, tre andre flögskepp och två jakter. Fienden
rörde sig nu obehindradt på sjön. Den öfverhängande faran drog dock
undan, fiendens försök att härja i skärgården kröntes ingalunda alltid
med framgång. För oss, som icke i detalj känna de dåvarande
förhållandena, är det icke godt att förstå, att hr Svante lät Kalmar i så
hög grad sakna undsättning. I juli skrifver hr Hemming: ’Olofsmessan
är snart för handen, alle fara bort och ingen kommer igen’, man led
fortfarande brist på allt. Hr Hemming hade emellertid byggt en
pråm, som låg utanför slottsporten.
Ej långt härefter, i början af augusti, spridde sig ryktet, att k.
Hans ämnade undsätta Kalmar slott. Strax före 1 augusti hade hr
Svantes egna skepp kommit till Kalmar. Riksråden uppmanades att
skyndsammast komma med sitt folk till Kalmar. Hr Svante uppmanade
inbyggarne i norra Småland, hans egen hemort, att sända till Kalmar
ett godt tal folk med god värja och en månads kost. Senast den 12
augusti måste manskapet vara der. Allmogen i Småland, Värend och
Möre ’skulle’ ut. Redan funnos vid Kalmar 3,000 bönder med goda
armborst. I Möre var hvar man äldre än 15 år färdig att bryta upp.
1 Denna slunga kallas af hr Hemming i ett annat bref blida. Det var denna
blida, hvars konstruktion var misslyckad, jfr s. 831.
2 Någre dagar senare, heter det, att alle frälsemännen utom en hade dragit
dädan, till och med hr Svante hade kallat tillbaka sine svenner, det folk, som
han sedan dess hade qvar der, var ovilligt. Senare började äfven borgarne
rymma ur staden. När Tyskarne icke i rätt tid fingo penningar och kläder, ville
äfven de draga bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
